Promonocyt

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 03 Blodcellsutveckling och B-celler

Vad är det?

Förstadiet till monocyten i monopoesen. Mognadssekvensen i benmärgen är myeloblast → promonocyt → omogen monocyt → mogen monocyt → makrofag i vävnad. Promonocyten är alltså det steg där den monocytära linjen först blir morfologiskt identifierbar.

Mekanism

• Promonocyten härstammar ur samma myeloida progenitor som granulocyterna — CFU-GM — och styrs mot monocytlinjen av vilka tillväxtfaktorreceptorer cellen exponerar på sin yta.
• Morfologi: stor cell med finmaskig, oregelbunden och lätt indragen kärna som ofta har nukleol, samt basofil cytoplasma med fina azurofila granula.
• Kärnan skiljer promonocyten från promyelocyten: den är veckad och oregelbunden i stället för rund–oval, och granulationen är finare.
• Cellen behåller delningsförmåga; mognaden till mogen monocyt tar ca ett dygn, varefter cellen släpps ut i blodet.
• Promonocyter ingår i det “lilla band” som monopoesen utgör i normal benmärg — normalt endast någon enstaka procent.

Klinisk relevans & Diagnostik

Ett ökat antal promonocyter i benmärg eller perifert blod är ett kardinalfynd vid akut monocytär och myelomonocytär leukemi (AML enligt FAB-klassifikationen) samt vid kronisk myelomonocytleukemi (MDS-MPD). Promonocyten räknas här som blastekvivalent, vilket är avgörande eftersom blastandelen styr diagnos och behandling — en tenta- och praktikklassiker. Distinktionen är morfologiskt svår och stöds av flödescytometri, immunfenotypning, kromosomanalys samt av att S-lysozym ofta är kraftigt förhöjt vid monocytära leukemier.

Kopplingar

Relaterat: Monocyt, Monocyter, Makrofag, Myeloblast, Myelopoes, Blaster, Lysozym