ADPKD
Kurs: MDBI
| Typ | Ärftlig cystnjursjukdom (autosomalt dominant) |
| Gener | PKD1 (polycystin-1), PKD2 (polycystin-2) |
| Nyckelfynd | Bilaterala njurcystor → progredierande Kronisk njursvikt |
Vad är det?
- ADPKD (autosomal dominant polycystisk njursjukdom) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och en viktig orsak till terminal njursvikt hos vuxna.
- Orsakas av mutation i PKD1 (ca 85 %, svårare förlopp) eller PKD2, som kodar för polycystinerna i primära ciliet.
Etiologi och riskfaktorer
- Autosomalt dominant nedärvning med hög penetrans.
- Defekt polycystin-signalering i njurtubuli → dysreglerad proliferation och vätskesekretion → cystbildning.
Patofysiologi/Morfologi
- Massivt förstorade njurar med talrika vätskefyllda cystor i både bark och märg.
- Cystorna komprimerar fungerande nefron → gradvis njurfunktionsförlust.
Symtom
- Hypertoni (tidigt, via aktiverat RAAS-systemet), flanksmärta, hematuri, recidiverande UVI och njursten.
- Extrarenalt: levercystor, intrakraniella aneurysm (bärognosrisk för subaraknoidalblödning), mitralisprolaps, divertiklar.
Diagnostik
- Ultraljud/DT visar bilaterala cystor; åldersanpassade antalskriterier. Positiv hereditet och genetisk testning vid behov.
Behandling
- Blodtryckskontroll (ofta ACE-hämmare), Tolvaptan kan bromsa progress hos utvalda; dialys/njurtransplantation vid terminal svikt.
Tenta-fokus
Skilj ADPKD (vuxna, PKD1/PKD2, stora njurar, intrakraniella aneurysm) från ARPKD (barn, PKHD1, leverfibros). Screena för aneurysm vid hereditet för subaraknoidalblödning.
Klinisk pärla
Tänk på ADPKD hos en ung vuxen med hypertoni + hematuri + positiv släkthistoria — palpabla resistenser i flankerna stärker misstanken.
Kopplingar
- ARPKD — den recessiva barndomsformen
- Kronisk njursvikt — den viktigaste konsekvensen
- Intrakraniellt aneurysm — livshotande extrarenal manifestation
- Polycystin-1 — proteinet bakom vanligaste formen
- Hypertoni — tidig och central komplikation