Kärltonus
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser
Vad är det?
Kärltonus är den kontraktionsgrad som kärlväggens glatta muskulatur upprätthåller och som bestämmer kärlets diameter. Tillsammans med blodflödet avgör den hur mycket blod som passerar ett kärlområde. I klinisk kemi är kärltonus främst intressant som preanalytisk felkälla vid kapillärprovtagning.
Mekanism
- Tonus regleras av sympatikus via adrenerga receptorer samt av lokala metaboliter, temperatur och endotelfaktorer.
- Hög tonus (kärlkontraktion) i huden minskar den perifera genomblödningen; vasodilatation ökar den.
- Vid låg genomblödning i fingertoppen blir kapillärblodet stillastående och blandas i högre grad med interstitiell vätska.
- Klämning på fingret för att få fram blod pressar dessutom ut vävnadsvätska som späder provet.
- Nettoresultatet blir att hemoglobinkoncentrationen i kapillärprovet kan avvika från den i venöst blod.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Kompendiet anger uttryckligen att förändringar i kärltonus och blodflöde kan påverka resultatet vid kapillärprovtagning.
- Praktiskt: kall, kärlkontraherad eller cirkulatoriskt påverkad patient ger opålitligt kapillärt Hb.
- Åtgärd: värm handen, låt blodet droppa fritt utan kraftig klämning, kassera första droppen — eller ta venprov.
- Detta är ett av skälen till att venblod med antikoagulans i dag föredras framför kapillärblod i automatiserad hematologianalys.
Kopplingar
Relaterat: Blodflöde, Kapillärprovtagning, Preanalytiska felkällor, Vasodilatation, Sympatiska nervsystemet, Hemoglobin