Valin

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Valin är en hydrofob, förgrenad aminosyra. Inom hematologin är valin framför allt känd för sin roll vid sicklecellanemi, där valin genom en aminosyrasubstitution ersätter glutamin i hemoglobinets betapeptidkedja och därigenom orsakar sjukdomen.

Mekanism

• Normalt vuxet Hb utgörs till ca 98 % av HbA1 (två alfa- och två betakedjor) och ca 2 % av HbA2. Betakedjornas aminosyrasekvens är avgörande för molekylens funktion.
• Vid sicklecellanemi är glutamin utbytt mot valin i betapeptidkedjan — en punktförändring i en enda aminosyraposition.
• Bytet från en laddad till en hydrofob aminosyra gör att HbS i reducerat (deoxygenerat) tillstånd polymeriserar. Erytrocyterna deformeras då till sickleceller (“drepanocyter”).
• Vid hemoglobinopatier av denna typ störs den för syrebindningen nödvändiga konformationsändringen, så att syre binds och transporteras mindre effektivt; Hb-molekylen kan dessutom bli instabil.
• Detta skiljer sig principiellt från talassemierna, där problemet är nedsatt produktion av en globinkedja snarare än en felaktig aminosyra.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Valin-för-glutamin-substitutionen är prototypexemplet på hemoglobinopati orsakad av aminosyrasubstitution och står som sådant i kompendiets genomgång av hemoglobinopatier.
• Sickleceller i blodutstryket är ett morfologiskt fynd vid Hb S-S, där HbS i reducerat tillstånd ger “sickling”.
• Diagnostiskt verifieras hemoglobinvarianten med hemoglobinelektrofores, som separerar de olika Hb-fraktionerna.
• Globalt är hemoglobinopatier en av de vanligaste orsakerna till anemi, vilket gör substitutionen kliniskt relevant även i svensk sjukvård med invandrad befolkning.

Kopplingar

Relaterat: Glutamin, Aminosyrasubstitution, Sicklecellanemi, HbS, Sicklecell, Hemoglobinopati, Globin