NPM1
Kurs: MDBI
| Typ | Gen (nucleophosmin 1), kromosom 5q35 |
| Funktion | Nukleolärt chaperonprotein som shuttlar mellan kärna och cytoplasma |
| Nyckelfynd | Vanligaste mutationen vid AML; ger cytoplasmatiskt uttryck (NPMc+) |
| Klinisk betydelse | Egen WHO-entitet “AML med muterad NPM1”; markör för MRD |
| Prognos | Gynnsam vid NPM1-mutation utan FLT3-ITD |
Vad är det?
- NPM1 (nukleofosmin) är en gen på kromosom 5q35 som kodar ett rikligt förekommande nukleolärt fosfoprotein.
- Mutationer i exon 12 är den enskilt vanligaste genetiska förändringen vid Akut myeloisk leukemi (AML), särskilt vid normal Karyotyp.
- Mutationen rubbar kärnlokaliseringssignalen så att proteinet felaktigt ansamlas i cytoplasman (NPMc+).
Funktion och uttryck
- Molekylär Chaperon: shuttlar mellan nukleolen och cytoplasman och deltar i ribosombiogenes.
- Reglerar tumörsuppressorerna p53 och ARF samt centrosomduplikation.
- Normalt kärn-/nukleolärt uttryck; muterat protein ger cytoplasmatiskt uttryck.
Diagnostisk användning
- Molekylär analys (PCR/Sekvensering) påvisar mutationen; Immunhistokemi kan visa cytoplasmatiskt NPM1 som surrogatmarkör.
- Definierar WHO-entiteten AML med muterad NPM1.
- Utmärkt markör för Minimal restsjukdom (MRD) med kvantitativ PCR.
Klinisk koppling
- NPM1-muterad AML: ofta normal karyotyp, CD34-negativ och monocytär morfologi.
- Prognosen är gynnsam vid NPM1-mutation utan FLT3-ITD (eller vid låg FLT3-ITD-kvot); samtidig FLT3-ITD försämrar prognosen.
Tenta-fokus
NPM1-muterad AML med cytoplasmatiskt NPM1-uttryck och normal karyotyp är en klassisk tentafråga. Prognosen bestäms av FLT3-ITD-status: NPM1-muterad + FLT3-ITD-negativ = gynnsam grupp.
Klinisk pärla
Kom ihåg riktningen: normalt sitter NPM1 i kärnan/nukleolen — muterat protein “läcker ut” till cytoplasman. Cytoplasmatisk infärgning = muterad.
Kopplingar
- Akut myeloisk leukemi — NPM1 är vanligaste mutationen
- FLT3 — samexisterande mutation som styr prognosen
- Sekvensering — påvisar mutationen
- Minimal restsjukdom — NPM1 som MRD-markör
- Immunhistokemi — cytoplasmatiskt uttryck som surrogatmarkör