Mansonella
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Filariamask (nematod) med tre humanpatogena arter |
| Arter | M. perstans, M. ozzardi, M. streptocerca |
| Vektor | Svidknott (Culicoides) och knott (Simulium) |
| Utbredning | Afrika söder om Sahara, Latinamerika och Karibien |
| Klinik | Ofta symtomfattig; Eosinofili är vanligaste fyndet |
Mikrobiologi
- Vuxna maskar lever i serösa hålrum (M. perstans: peritoneum, pleura, perikard), i huden (M. streptocerca) eller i subkutan vävnad/hålrum (M. ozzardi).
- Mikrofilarier cirkulerar i blodet utan periodicitet (perstans, ozzardi) eller finns i huden (streptocerca).
- Saknar hölje (unsheathed) och har trubbig svans — viktigt morfologiskt särdrag vid mikroskopi.
- De flesta arter bär Wolbachia, en endosymbiotisk bakterie som är terapeutiskt mål.
Livscykel
- Svidknott/knott tar blodmål → mikrofilarier utvecklas till L3-larver i vektorn på 7–10 dygn.
- Larverna deponeras vid nästa bett → vandrar till målvävnad → vuxna maskar efter månader, lever i flera år.
- Ingen zoonotisk reservoar av betydelse för M. perstans.
Symtom
- Merparten är asymtomatiska bärare — mansonellos kallas ibland den “godartade filariasen”.
- M. perstans: episodiska angioödem, ledvärk, buksmärta, pleurit/perikardit, trötthet, uttalad Eosinofili.
- M. streptocerca: kronisk pruritus, hypopigmenterade makler och lichenifierad hud — kan förväxlas med Onkocerkos eller Lepra.
- M. ozzardi: artralgi, huvudvärk, köldkänsla i benen, ibland kornealförändringar.
Diagnostik
| Metod | Kommentar |
|---|---|
| Tjock droppe/Giemsa | Mikrofilarier i blod, ingen dygnsperiodicitet — prov när som helst |
| Hudsnitt (skin snip) | Krävs för M. streptocerca |
| PCR | Artspecifik, skiljer från Loa loa och Wuchereria bancrofti |
| Blodstatus | Eosinofili, ibland kraftig |
Behandling
- Doxycyklin 200 mg/dag i 4–6 veckor är förstahandsval vid M. perstans — dödar Wolbachia vilket steriliserar och långsamt avdödar masken.
- Ivermektin fungerar bra mot M. ozzardi och M. streptocerca men dåligt mot M. perstans.
- DEC har begränsad effekt och används sällan ensamt.
- Ingen behandling behövs alltid — väg nytta mot biverkningar hos asymtomatiska.
Klinisk pärla
Vid oförklarad Eosinofili hos person från Väst- eller Centralafrika: tänk M. perstans. Den är den vanligaste filarian i regionen men glöms bort eftersom den sällan ger tydliga symtom.
Tenta-fokus
Mansonella-mikrofilarier saknar hölje och har trubbig svans, medan Loa loa och Wuchereria bancrofti har hölje. Före behandling av samtidig loiasis måste Loa loa-nivån kontrolleras — hög mikrofilaremi + Ivermektin ger risk för fatal Encefalopati.
Kopplingar
- Filaria — övergripande grupp av vävnadsnematoder
- Wolbachia — endosymbiont och mål för doxycyklinbehandling
- Loa loa — samexisterar geografiskt, viktig differentialdiagnos
- Onkocerkos — hudmanifestationer liknar M. streptocerca
- Eosinofili — ledtråd till helmintinfektion hos resenär/migrant