Neuroendokrina markörer

Kurs: MDBI

Typ	Immunhistokemiska markörer
Huvudmarkörer	Kromogranin A, Synaptofysin, CD56, INSM1
Nyckelfynd	Påvisar neuroendokrin differentiering

Vad är det?

• Neuroendokrina markörer är antikroppar som i immunhistokemi (IHC) påvisar att en tumör/cell har neuroendokrin differentiering.
• Används för att bekräfta NET/NEC och skilja dem från andra tumörtyper.

Funktion och uttryck

• Synaptofysin: membranprotein i synaptiska vesikler – mest sensitiv, brett uttryckt.
• Kromogranin A: matrixprotein i dense-core-granula – hög specificitet, korrelerar med granulainnehåll; även serummarkör.
• CD56 (NCAM): sensitiv men lägre specificitet.
• INSM1: nukleär Transkriptionsfaktor – sensitiv och specifik, alltmer använd som screeningmarkör.

Diagnostisk användning

• Bekräftar t.ex. Feokromocytom, Medullär tyreoideacancer (även Kalcitonin-positiv), pankreatiska NET och småcellig cancer.
• Ki-67 är ingen neuroendokrin markör men tas alltid med för gradering.
• Kompletteras ofta med linjespecifika markörer (t.ex. TTF-1, Kalcitonin) för ursprungsbestämning.

Tenta-fokus

Kunna paret synaptofysin = mest sensitiv, kromogranin A = mest specifik. INSM1 är en nyare, sensitiv nukleär markör. Ki-67 används för gradering, inte för att bevisa neuroendokrin natur.

Klinisk pärla

En neuroendokrin tumör kan vara kromogranin-negativ men synaptofysin-positiv (få granula) – förlita dig aldrig på en enda markör. Väg vid diskrepans in morfologi och INSM1.

Kopplingar

• Neuroendokrin — egenskapen markörerna påvisar
• Immunhistokemi — metoden
• Kromogranin A — specifik markör och serumtest
• Ki-67 — kompletterande proliferationsmarkör
• Medullär tyreoideacancer — exempel som uttrycker markörerna