Paratyreoideaaplasi
Kurs: MDBI
| Typ | Medfödd avsaknad/underutveckling av bisköldkörtlar |
| Nyckelfynd | Hypoparatyreoidism med hypokalcemi och Hyperfosfatemi |
| Klassisk orsak | DiGeorges syndrom (22q11.2-deletion) |
| Behandling | Kalcium och Aktivt D-vitamin |
Vad är det?
- Paratyreoideaaplasi innebär att paratyreoideakörtlarna saknas eller är kraftigt underutvecklade från födseln, vilket ger medfödd Hypoparatyreoidism.
- Utan PTH uteblir den normala regleringen av kalciumbalansen.
Etiologi
- Vanligaste orsaken är DiGeorges syndrom (22q11.2-deletion) med bristande utveckling av tredje och fjärde svalgfickan → aplasi av både paratyreoidea och tymus.
- Kan även vara isolerad/genetisk eller ingå i Autoimmunt polyendokrint syndrom (förvärvad destruktion snarare än äkta aplasi).
Patofysiologi
- Avsaknad av PTH → minskad benresorption, minskad renal kalciumåterresorption och sänkt bildning av Aktivt D-vitamin → hypokalcemi och Hyperfosfatemi.
- Hypokalcemin ger ökad neuromuskulär retbarhet.
Symtom och diagnostik
- Tetani, parestesier, muskelkramper och i svåra fall kramper; hos nyfödda kan det debutera tidigt.
- Biokemiskt: lågt S-kalcium, högt fosfat och lågt/omätbart PTH.
Behandling
- Substitution med kalcium och Aktivt D-vitamin (kalcitriol/alfakalcidol); målet är låg-normalt kalcium utan hyperkalciuri.
Tenta-fokus
Medfödd Hypoparatyreoidism + conotrunkalt hjärtfel + T-cellsdefekt = DiGeorges syndrom (aplasi av tredje/fjärde svalgfickan). Labbild: lågt kalcium, högt fosfat, lågt PTH.
Klinisk pärla
Skilj äkta aplasi (utebliven PTH-produktion) från Pseudohypoparatyreoidism, där PTH tvärtom är HÖGT men målorganen är resistenta.
Kopplingar
- Paratyreoideahormon — hormonet som saknas
- Tyreoideaaplasi — analog medfödd aplasi i granngörteln
- Pseudohypoparatyreoidism — viktig kontrast (PTH-resistens)
- Tetani — kardinalsymtom vid hypokalcemi
- DiGeorges syndrom — vanligaste orsaken
- Aktivt D-vitamin — del av behandlingen