Sestamibiscintigrafi
Kurs: MDBI
| Typ | Nuklearmedicinsk lokalisationsundersökning |
| Nyckelfynd | Lokaliserar paratyreoideaadenom inför kirurgi |
| Spårämne | ⁹⁹ᵐTc-sestamibi |
| Princip | Fördröjd urtvättning i mitokondrierika oxyfila celler |
Vad är det?
- Sestamibiscintigrafi (MIBI-scintigrafi) är en nuklearmedicinsk undersökning som används för att lokalisera överaktiv bisköldkörtelvävnad, framför allt paratyreoideaadenom, inför paratyreoidektomi.
Princip / Utförande
- ⁹⁹ᵐTc-sestamibi tas upp av celler med hög mitokondrietäthet och ansamlas i oxyfila celler i bisköldkörteln.
- Bilder tas i två faser — tidigt och sent. Tyreoidea tvättar ur spårämnet snabbt, medan ett adenom behåller det längre → kvarstående upptag på senbilden.
- Kombineras ofta med SPECT/DT för bättre anatomisk lokalisation.
Indikation / Användning
- Preoperativ lokalisering vid primär hyperparatyreoidism, särskilt inför fokuserad (minimalinvasiv) paratyreoidektomi.
- Sökning efter ektopiska körtlar, t.ex. i mediastinum.
- Ofta i kombination med ultraljud hals.
Tolkning / Fallgropar
- Kvarhållet fokalt upptag på senbilden = misstänkt adenom.
- Sämre känslighet vid multiglandulär hyperplasi och små körtlar.
- Falskt positiva vid tyreoideaknölar och lymfkörtlar med högt mitokondrieinnehåll.
Tenta-fokus
Sestamibi utnyttjar att oxyfila celler är fulla av mitokondrier och håller kvar spårämnet längre än tyreoidea. Undersökningen lokaliserar, den diagnostiserar inte — diagnosen ställs biokemiskt (kalcium + PTH).
Klinisk pärla
En positiv sestamibi + samstämmigt ultraljud gör att kirurgen kan välja fokuserad paratyreoidektomi i stället för full halsexploration. Negativ scintigrafi utesluter inte sjukdom — den styr bara valet av operationsmetod.
Kopplingar
- Paratyreoideaadenom — det främsta målet för undersökningen.
- Paratyreoidektomi — scintigrafin styr valet av operationsmetod.
- Primär hyperparatyreoidism — den kliniska kontexten.
- Oxyfila celler — mitokondrierika celler som förklarar upptaget.
- Ultraljud — kompletterande lokaliseringsmetod.