C-peptid

Kurs: Basvetenskap 2

Vad är det?

C-peptid är den del av proinsulin som klyvs bort när insulin aktiveras, och fungerar kliniskt som en stabil markör för kroppens egen insulinproduktion.

Detaljer

• Bildas under insulinsyntesen: preproinsulin (i ER, består av A-kedja, B-kedja, signalsekvens och C-peptid) → signalsekvensen klyvs → proinsulin → disulfidbryggor bildas mellan A- och B-kedjorna i ER → proinsulin transporteras till Golgi och packas i sekretoriska granula → i granula klyvs proinsulin av prohormonkonvertas (PC1/3, PC2) och karboxypeptidas E → aktivt Insulin (A-kedja + B-kedja, kopplade av disulfidbryggor) + C-peptid, som frisätts i samma mängd (ekvimolärt)
• Lång halveringstid (30 min jämfört med insulins 5 min), och påverkas inte av exogent insulin
• Används kliniskt för att skilja typ 1-diabetes (lågt/inget C-peptid), typ 2-diabetes (normalt eller högt C-peptid) och insulinom (högt C-peptid + högt insulin)
• Signaltransduktion: C-peptid binder till ett G-proteinliknande membranprotein → aktiverar Na+/K+-ATPas, eNOS (ökad NO-produktion, vasodilatation, skydd mot endotelial dysfunktion) och MAPK-vägar (ökad cellöverlevnad, minskad apoptos)
• Effekter: förbättrad mikrocirkulation; möjligen skyddande vid diabetesnefropati (minskad glomerulär hyperfiltration, skyddar podocyter från apoptos och oxidativ stress, minskar proteinuri, bromsar progression till kronisk njursvikt) och neuropati
• Hypotes: C-peptid är inte bara en passiv biprodukt, utan kan ha hormonliknande effekter

Klinisk pärla

C-peptid är ett bättre mått på egen insulinproduktion än insulin i sig, eftersom exogent (injicerat) insulin inte innehåller C-peptid och därför inte stör mätningen.

Kopplingar

Relaterat: Modul 5 - Metabolism I, Insulin, Typ 1-diabetes, Typ 2-diabetes