Megalocyt

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 03 Blodcellsutveckling och B-celler

Vad är det?

“Jättestora, ovala” erytrocyter i blodutstryk — den mest uttalade formen av storleksökning, större än vanliga Makrocyter (> 9 µm) och karakteristiskt ovala snarare än runda. De ses klassiskt vid megaloblastanemi och uppträder ofta tillsammans med mikrocyter i samma utstryk.

Mekanism

• Megalocyten är slutprodukten av en megaloblastisk erytropoes: hämmad DNA-syntes vid B12-brist eller folatbrist gör att cellen genomgår för få delningar innan kärnan stöts ut.
• Cytoplasman hinner färdigmogna och fyllas med hemoglobin, vilket ger en stor, välfärgad och normokrom cell — inte hypokrom trots storleken.
• Den ovala formen speglar ett membran som byggts för en större cellvolym; morfologiskt betecknas cellen ibland makroovalocyt.
• Samtidig förekomst av mikrocyter beror på att bristtillstånden ofta är kombinerade (t.ex. järnbrist plus B12-brist), vilket ger en dimorf blodbild.
• I den maskinella analysen syns detta som högt MCV tillsammans med kraftigt förhöjt RDW (anisocytos).

Klinisk relevans & Diagnostik

Megalocyter är ett starkt morfologiskt argument för megaloblastisk genes och bör leda direkt till analys av Vitamin B12 och Folat, med metylmalonsyra och homocystein som komplement vid gränsvärden. Fyndet stärks ytterligare av hypersegmenterade neutrofiler. Vid dimorf bild med både megalocyter och mikrocyter kan MCV hamna falskt normalt — här räddar utstryket och RDW diagnosen. Differentialdiagnostiskt ses stora ovala celler också vid myelodysplastiskt syndrom.

Kopplingar

Relaterat: Makrocyter, Megaloblastanemi, Megaloblastisk erytropoes, Makroovalocyt, Mikrocyter, RDW, B12-brist, Makrocyt, Mikrocyt, Anisocytos, Megaloblast, MCV