U-PA

Vad är det?

U-PA står för urin-plasminogenaktivator (urokinas) och är den ena av kroppens två plasminogenaktivatorer. Den omvandlar plasminogen till plasmin och initierar därmed fibrinolysen. U-PA finns främst i njuren.

U-PA klyver plasminogen till det aktiva proteaset plasmin, som degraderar fibrinpolymeren till små fragment som fagocyteras av makrofager.
Till skillnad från t-PA, som utsöndras från endotelceller och är huvudsaklig substans i cirkulationen, verkar U-PA framför allt lokalt i vävnad och i urinvägarna.
Den lokala aktiviteten i njure och urinvägar håller urinvägarna fria från fibrinutfällning och bidrar till att koagel löses upp där.
Fibrinolysen hämmas av PAI-1 (plasminogenaktivatorinhibitor 1), som binder fritt cirkulerande aktivator, och av α2-antiplasmin, som binder fritt cirkulerande plasmin.
Protein C stimulerar frisättningen av plasminogenaktivator från epiteliala celler — en koppling mellan koagulationshämning och fibrinolys.

Fibrinolysens aktivitet avläses indirekt i rutindiagnostiken via P-Fibrin D-Dimer, som är plasminets nedbrytningsprodukt av korsbundet fibrin och stiger vid ökad fibrinolytisk aktivitet.
Terapeutiskt aktiveras systemet i stället med rekombinant vävnadsplasminogenaktivator (rt-PA), som är klinisk rutin vid trombosbehandling.
Minskad frisättning av t-PA och ökad frisättning av PAI hör till de ärftliga pretrombotiska tillstånden, liksom Dysplasminogenemi — nedsatt fibrinolys ger trombosbenägenhet.
Rubbning åt hämmad koagulation eller ökad fibrinolys ger i stället blödningsrisk; systemet ska ses som en balansvåg.