Mikrobiologi

Kurs: MDBI

Typ	Medicinsk basvetenskap och diagnostisk disciplin
Studieobjekt	Bakterier, Virus, svampar, parasiter
Nyckelroll	Påvisar och karakteriserar patogener vid infektion

Vad är det?

• Mikrobiologi är läran om mikroorganismer — bakterier, Virus, svampar och parasiter — inklusive deras struktur, Metabolism, patogenes och roll i sjukdom.
• Klinisk (medicinsk) mikrobiologi syftar till att påvisa smittämnen, bestämma resistensmönster och vägleda antimikrobiell behandling.
• Central för infektionssjukdomar, Sepsis, vårdrelaterade infektioner och Smittskydd.

Diagnostiska metoder

• Direktpåvisning: Mikroskopi (t.ex. Gramfärgning), Odling på selektiva medier, Antigenpåvisning.
• Molekylära metoder: PCR, Sekvensering och MALDI-TOF för snabb artbestämning.
• Indirekt: Serologi (påvisning av antikroppar).
• Resistensbestämning: Antibiogram (MIC, lappdiffusion).

Indelning av mikrober

• Bakterier: gram-positiva/negativa, aeroba/anaeroba, kock/stav.
• Virus: DNA- eller RNA-virus, höljeförsedda eller nakna.
• Svampar: jäst och mögel.
• Parasiter: protozoer och maskar.

Klinisk relevans

• Styr antibiotikaval och rationell antibiotikaanvändning.
• Grund för Vårdhygien och Smittskydd.

Tenta-fokus

Kunna para metod med frågeställning: Odling + Antibiogram för resistens, PCR för snabb eller svårodlad agens, Serologi för genomgången/pågående infektion.

Klinisk pärla

Ta alltid odlingar (t.ex. Blododling) FÖRE första antibiotikadosen — annars riskerar man falskt negativa svar.

Kopplingar

• Molekylär patologi — överlappande molekylära metoder (PCR, sekvensering)
• Gramfärgning — grundläggande mikroskopisk klassificering
• Sepsis — klinisk situation där snabb mikrobiologi är avgörande
• Antibiotikaresistens — central diagnostisk frågeställning
• Infektionssjukdom — det kliniska tillämpningsområdet