Obstruktiv sömnapné

Kurs: Basvetenskap 5

Typ	Sömnrelaterad andningsstörning med repetitiv övre luftvägskollaps
Prevalens	~10–20 % av vuxna med symtom; kraftigt underdiagnostiserat
Nyckelfynd	Apné/hypopné-index (AHI) ≥ 5/h + symtom, eller AHI ≥ 15/h
Kardinalsymtom	Snarkning, bevittnade andningsuppehåll, dagtrötthet
Behandling	CPAP, viktnedgång, apnéskena, kirurgi i utvalda fall
Riskkoppling	Hypertoni, Förmaksflimmer, Stroke, trafikolyckor

Vad är det?

• Repetitiv total (apné) eller partiell (hypopné) kollaps av Faryngeal luftväg under sömn trots bevarad andningsdrive.
• Skiljs från Central sömnapné, där andningsdriven upphör och thorax-/bukrörelser saknas.
• Varje händelse avslutas av en kortikal arousal → fragmenterad sömn.

Patofysiologi

• Svalget saknar benigt stöd — öppenheten upprätthålls av M. genioglossus och andra dilatorer.
• Under sömn (särskilt REM-sömn med muskelatoni) faller dilatortonus → negativt inspiratoriskt tryck suger igen luftvägen.
• Anatomisk trängsel (fettinlagring parafaryngealt, stora tonsiller, retrognati, makroglossi) sänker det kritiska stängningstrycket (Pcrit).
• Låg arousal-tröskel och hög “loop gain” (instabil kemoreceptorkontroll) bidrar hos smala patienter.

Konsekvenser

• Intermittent Hypoxi → oxidativ stress, sympatikusaktivering, endotelial dysfunktion.
• Kraftiga intratorakala tryckswingar → ökad transmural belastning på vänsterkammaren och förmaksstretch → Förmaksflimmer.
• Nattlig sympatikusdriv → non-dipping blodtrycksprofil och Terapiresistent hypertoni.
• Sömnfragmentering → dagtrötthet, nedsatt kognition, Insulinresistens.

Symtom och statusfynd

• Nattetid: snarkning, bevittnade apnéer, kvävningskänsla, nykturi, svettning.
• Dagtid: Dagtrötthet (Epworth Sleepiness Scale ≥ 11), morgonhuvudvärk, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet.
• Status: Obesitas (BMI), halsomfång > 43 cm (män) / > 41 cm (kvinnor), Mallampati III–IV, retrognati, nästäppa.

Diagnostik och gradering

AHI (händelser/timme)	Grad
< 5	Normalt
5–14	Lindrig
15–29	Måttlig
≥ 30	Svår

• Förstahandsundersökning: nattlig polygrafi i hemmet (flöde, andningsrörelser, Pulsoximetri, kroppsläge).
• Polysomnografi med EEG vid oklarhet, misstänkt Narkolepsi eller central apné.
• ODI (oxygen desaturation index) och tid med SpO2 < 90 % beskriver hypoxibördan.

Behandling

• CPAP — pneumatisk skena som håller luftvägen öppen; förstahandsval vid måttlig–svår OSA. Effekt kräver > 4 h/natt.
• Viktnedgång (10 % viktminskning sänker AHI ~26 %), GLP-1-analog alltmer använd.
• Apnéskena (mandibulär protrusionsskena) vid lindrig–måttlig sjukdom eller CPAP-intolerans.
• Lägesbehandling vid ren ryggläges-OSA; alkohol- och sedativarestriktion.
• Kirurgi: tonsillektomi (särskilt barn), näskirurgi, käkkirurgi; hypoglossusstimulator i selekterade fall.

Klinisk pärla

Vid terapiresistent Hypertoni (≥ 3 preparat inklusive diuretikum) ska OSA alltid övervägas — prevalensen är över 60 %. Fråga rutinmässigt om snarkning och bevittnade apnéer, och notera att patienten ofta har frånvarande nattlig blodtrycksdipp på 24-timmarsmätning.

Tenta-fokus

Skilj obstruktiv från central apné: vid obstruktiv apné finns fortsatta paradoxala thorax- och bukrörelser mot en stängd luftväg; vid central apné saknas andningsansträngning helt. Kunna AHI-gränserna (5/15/30) och att CPAP är förstahandsbehandling vid AHI ≥ 15. Kom ihåg körkortsfrågan — trafikmedicinsk bedömning vid uttalad dagtrötthet.

Kopplingar

• CPAP — huvudbehandling
• Hypoxi — driver de kardiovaskulära konsekvenserna
• Förmaksflimmer — starkt associerad arytmi
• Obesitas — dominerande riskfaktor
• Pickwick-syndrom — obesitashypoventilation med dagtidshyperkapni
• REM-sömn — fas med värst desaturationer