Chrysops

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Chrysops är ett släkte av Bromsar (familjen Tabanidae), på svenska ofta kallade hjortflugor eller mangoflugor.
  • Fungerar som Vektor för nematoden Loa loa, som orsakar Loiasis (afrikanskt ögonmask).
  • Viktigaste arterna är Chrysops silacea och Chrysops dimidiata i regnskogsområden i Väst- och Centralafrika.

Biologi och beteende

  • Stora, kraftiga flugor med karakteristiskt bandade vingar och färgade ögon.
  • Endast honan suger blod — behövs för äggutveckling; hanen lever på nektar.
  • Skärande-sugande mundelar ger ett smärtsamt bett, till skillnad från Anopheles som sticker nästan omärkligt.
  • Dagaktiv, med aktivitetstopp mitt på dagen — förklarar den Diurn periodicitet som Loa loa-mikrofilarier uppvisar i blodet.
  • Yngelplatser i lerig, skuggad regnskogsmark; attraheras av rörelse, mörka färger och rök.

Roll i sjukdomsöverföring

  • Flugan tar upp Mikrofilarier vid blodmål från infekterad människa.
  • I flugan utvecklas larverna till infektiösa L3-larver på 10–12 dagar.
  • Vid nästa blodmål deponeras L3-larverna på huden och tar sig in via bettsåret.
  • I människan mognar de till vuxna maskar i subkutan vävnad, livslängd upp till 17 år.

Klinisk relevans

Klinisk pärla

Vid hög mikrofilaribörda av Loa loa (>8 000 mf/ml) kan behandling med Ivermektin eller Dietylkarbamazin utlösa livshotande Encefalopati genom massiv parasitdöd i cerebrala kapillärer. Räkna alltid mikrofilarier före massbehandling mot Onkocerkos i loiasis-endemiska områden.

Tenta-fokus

Koppla vektor till parasit och periodicitet: Chrysops är dagaktiv → Loa loa har Diurn periodicitet. Jämför med Culex och Anopheles som är nattaktiva → Wuchereria bancrofti har Nokturn periodicitet. Vektorns dygnsrytm styr när provet ska tas.

Kopplingar