CuraKI

Dimorf svamp

Dimorf svamp

Kurs: Basvetenskap 6

TypSvamp som växer som mögel i miljön och som jäst i vävnad
OmslagsfaktorTemperatur — mögel vid 22–25 °C, jäst vid 37 °C
HuvudsläktenHistoplasma, Blastomyces, Coccidioides, Paracoccidioides, Talaromyces marneffei, Sporothrix
SmittvägInhalation av konidier (Sporothrix: inokulation genom hud)
BehandlingItrakonazol vid mild sjukdom, Amfotericin B vid svår
LabsäkerhetBSL-3 i mögelfas

Vad är det?

  • Termiskt dimorfa svampar skiftar morfologi med temperaturen: “mould in the cold, yeast in the beast”.
  • Utgör de klassiska endemiska mykoserna — geografiskt bundna och kan drabba även immunkompetenta.
  • Skiljs från Candida albicans, som är dimorf på omvänt sätt (jäst vid rumstemperatur, hyfer i vävnad, driven av pH och serum).

Omslagsmekanism

  • Sensorn DRK1 (histidinkinas) registrerar temperaturhöjning → transkriptionell omprogrammering.
  • Jästfasen uttrycker virulensfaktorer: BAD1 (Blastomyces) och alfa-(1,3)-glukan som maskerar beta-glukan från Dectin-1 (Histoplasma, Paracoccidioides).
  • Maskeringen av beta-glukan är en central immunevasionsstrategi — värdens mönsterigenkänning uteblir.
  • Överlevnad i Makrofag genom neutralisering av fagolysosomens pH och kapning av järn.

Jämförelse av vävnadsformer

SvampVävnadsformEndemiskt områdeTypisk klinik
HistoplasmaSmå jästceller 2–4 µm inuti makrofagerOhio-/Mississippidalen, grottor, fågelspillningPneumoni, disseminerad vid HIV, pancytopeni
BlastomycesStor jäst 8–15 µm, bredbasig knoppningStora sjöarna, MississippiPneumoni + verrukös hud + osteomyelit
CoccidioidesSfärul med endosporerSydvästra USA, Kalifornien, MexikoValley fever, Erythema nodosum, meningit
Paracoccidioides”Skeppsratt” med multipel knoppningLatinamerika, BrasilienMunslemhinnesår, lymfadenopati, lungfibros
Talaromyces marneffeiAvlång jäst med tvärvägg, ingen knoppningSydostasienMolluskliknande hudlesioner vid HIV
SporothrixCigarrformade jästcellerGlobalt, rosentaggar, sphagnummossaLymfokutan noduluskedja

Patogenes — gemensamma drag

  • Konidier inhaleras, når alveoler, fagocyteras men konverterar till jästform intracellulärt.
  • Kontroll kräver Th1-svar: IL-12 → IFN-gamma → makrofagaktivering → granulombildning.
  • Defekt IL-12/IFN-gamma-axel eller behandling med TNF-hämmare ger reaktivering och disseminerad sjukdom.
  • Läkta härdar förkalkas och kan kvarstå som nodulära lungförändringar som förväxlas med malignitet.

Diagnostik

  • Direktmikroskopi (KOH, calcofluor) och histopatologi med GMS/PAS — morfologin är ofta artspecifik.
  • Odling på Sabouraud vid två temperaturer visar dimorfismen; långsamt och smittsamt.
  • Antigen-EIA i urin och serum, bäst för Histoplasma, korsreagerar med Blastomyces och Paracoccidioides.
  • Serologi bäst utvecklad för Coccidioides — komplementbindningstiter korrelerar med disseminering.
  • PCR och MALDI-TOF på isolat för snabb artbestämning.

Behandling — princip

  • Mild–måttlig sjukdom: Itrakonazol 200 mg × 2 i 6–12 månader.
  • Svår eller disseminerad sjukdom: Liposomalt amfotericin B i 1–2 veckor, därefter azol.
  • CNS: amfotericin B följt av högdos Flukonazol (bäst likvorpenetration).
  • Coccidioidal meningit kräver livslång flukonazolbehandling — recidiv i ~80 % vid utsättning.

Klinisk pärla

Fråga alltid om resa och yrke vid oklar pneumoni med granulom. Grottbesök och hönshus pekar mot Histoplasma, dammstormar i Arizona mot Coccidioides, skogsarbete kring Stora sjöarna mot Blastomyces. Inkubationstiden är veckor — resan kan ligga en månad tillbaka.

Tenta-fokus

Kunna regeln “mould in the cold (25 °C), yeast in the beast (37 °C)” och kunna para ihop vävnadsmorfologi med art. Undantaget är Coccidioides, vars vävnadsform är en sfärul med endosporer och inte en jästcell.

Kopplingar

Graph View

Backlinks