Appendix

Kurs: MDBI

Typ	Anatomisk struktur — maskformigt bihang till Cekum
Morfologi	Äkta Divertikel med samtliga vägglager och rik Lymfoid vävnad (GALT)
Klinisk betydelse	Säte för Akut appendicit, Karcinoid och Mukocele

Vad är det?

• Appendix (appendix vermiformis, “blindtarmsbihanget”) är ett blint slutande rörformigt utskott från cekum, beläget ca 2 cm nedom ileocekalvalveln på cekums posteromediala sida.
• Utgår där taeniae coli konvergerar — en konstant hållpunkt som används för att hitta appendixbasen vid kirurgi.

Anatomi och morfologi

• Längden varierar betydligt (i storleksordningen 5–10 cm); basen är konstant medan spetsens läge varierar: retrocekalt (vanligast), pelvint, subcekalt eller preilealt.
• Histologiskt en äkta divertikel med samtliga tarmväggslager.
• Submukosan är rik på lymfoid vävnad (GALT, “buktonsill”) som är mest uttalad i unga år och atrofierar med åldern.
• Blodförsörjs av a. appendicularis (gren av a. ileocolica) i mesoappendix — funktionellt en ändartär, vilket gör appendix känslig för ischemi vid obstruktion.

Klinisk betydelse

• Akut appendicit vid luminal obstruktion (oftast fekalit eller lymfoid hyperplasi).
• Appendixbasen projiceras mot McBurneys punkt.
• Tumörer: karcinoid (vanligaste appendixtumören, oftast i spetsen) och mucocele.

Tenta-fokus

Appendix utgår där taeniae coli möts på cekum — den konstanta basen. Retrocekalt läge är vanligast och förklarar atypisk klinik vid appendicit.

Klinisk pärla

Den rikliga lymfoida vävnaden förklarar varför lymfoid hyperplasi (efter luftvägsinfektion) är en vanlig obstruktionsorsak hos barn, medan fekalit dominerar hos vuxna.

Kopplingar

• Cekum — appendix utgår härifrån.
• Akut appendicit — den viktigaste sjukdomen i organet.
• Fekalit — vanlig obstruktionsorsak.
• Taenia coli — konvergerar vid appendixbasen.
• Karcinoid — vanligaste appendixtumören.