Mitralisstenos
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1
Vad är det?
- Förträngning av mitralisklaffen som hindrar blodflödet från vänster förmak till vänster kammare under diastole.
- Normal klaffarea ca 4–6 cm²; symtom uppträder under ca 1,5 cm², uttalad stenos under 1,0 cm².
Varför är det viktigt / Mekanism
Hindret sitter före vänster kammare — därför är kammaren typiskt normalstor och normalfungerande, medan hela belastningen hamnar uppströms.
| Steg | Konsekvens |
|---|---|
| 1. Förhöjd tryckgradient över klaffen | Trycket i vänster förmak stiger |
| 2. Förmaksdilatation | Förmaksflimmer och trombbildning i förmaksörat |
| 3. Retrograd tryckstegring | Stas i lungvenerna → lungödem, ansträngningsdyspné, hemoptys |
| 4. Reaktiv pulmonell vasokonstriktion | Pulmonell hypertension |
| 5. Högerkammarbelastning | Högerkammarsvikt — halsvenstas, ascites, benödem |
- Fyllnaden av kammaren sker helt i diastole. Allt som förkortar diastole — takykardi, feber, graviditet, ansträngning — försämrar fyllnaden dramatiskt och kan utlösa akut lungödem hos en tidigare symtomfri patient.
- Förmaksflimmer är särskilt illa: både snabb frekvens och förlust av förmakskontraktionen, som här står för en oproportionerligt stor del av kammarfyllnaden.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Vanligaste orsaken globalt är reumatisk feber efter faryngit med Streptococcus pyogenes — korsreagerande antikroppar mot klaffvävnad ger kommissurfusion, förtjockade och förkortade chordae. Latens ofta 10–20 år. Ovanligt i Sverige, vanligt hos migranter.
- Övriga orsaker: kraftig mitralisanulär förkalkning hos äldre, kongenital stenos, SLE, karcinoid.
- Auskultation: accentuerad S1, öppningsknäpp (opening snap) tidigt i diastole, följt av ett lågfrekvent diastoliskt mullrande med presystolisk accentuering (försvinner vid förmaksflimmer). Hörs bäst över apex, i vänster sidoläge, med stetoskopets klocka.
- Kortare avstånd S2–öppningsknäpp = svårare stenos (högre förmakstryck öppnar klaffen tidigare).
- Ekokardiografi är diagnostiskt: hockeyklubbsformat främre segel, planimetrerad klaffarea, tryckhalveringstid, uppskattat pulmonellt tryck.
- Behandling: frekvenskontroll med Betablockerare, Diuretika mot stas, Warfarin vid förmaksflimmer (inte NOAK — kontraindicerat vid reumatisk mitralisstenos), perkutan ballongvalvuloplastik vid lämplig klaffmorfologi, annars klaffkirurgi.
Tenta-fokus
Mitralisstenos ger lungstas utan nedsatt vänsterkammarfunktion. Ser du dyspné och lungödem hos en patient med normal EF och förstorat vänster förmak — tänk mitralisstenos innan du tänker hjärtsvikt.
Klinisk pärla
Klassisk presentation: gravid kvinna från ett land med endemisk reumatisk feber som insjuknar i lungödem i andra trimestern. Blodvolymen ökar ca 50 % och hjärtfrekvensen stiger — båda försämrar en tidigare kompenserad stenos.
Klinisk pärla
Ett kraftigt förstorat vänster förmak kan trycka på n. laryngeus recurrens sinister där den slingrar under aortabågen → heshet. Det kallas Ortners syndrom (kardiovokalt syndrom).
Kopplingar
Relaterat: Basvetenskap 5 Moment 1, 03 Hjärta och Cirkulation, Förmaksflimmer, Pulmonell hypertension, Lungödem, Reumatisk feber, Ekokardiografi