Fundus
Kurs: MDBI
| Typ | Anatomisk term — den kupolformade delen längst från ett håligt organs öppning |
| Vanligast avsedd | Magsäckens fundus |
| Nyckelfynd | Fundus/corpus-slemhinnan innehåller parietalceller |
Vad är det?
- “Fundus” betecknar den kupolformade delen av ett håligt organ som ligger längst bort från organets mynning/öppning.
- Termen används om flera organ: fundus ventriculi (magsäcken), fundus uteri (livmodern), fundus vesicae (urinblåsan) och fundus oculi (ögonbotten).
- I denna kurs avses oftast magsäckens fundus.
Anatomi och histologi (fundus ventriculi)
- Den övre, kupolformade delen av magsäcken till vänster om och ovanför cardia, oftast gasfylld i stående.
- Slemhinnan i fundus och corpus innehåller oxyntiska körtlar med:
- Parietalceller — producerar HCl och intrinsic factor.
- Huvudceller — producerar pepsinogen.
- Enterokromaffinlika (ECL-)celler — histamin.
- Skiljer sig från antrum, där gastrinproducerande G-celler dominerar.
Klinisk betydelse
- Funduskörtelpolyper är vanliga, ofta kopplade till PPI-behandling.
- Vid autoimmun atrofisk gastrit drabbas fundus/corpus → förlust av parietalceller → intrinsic factor-brist → B12-brist och perniciös anemi.
- Fundusvaricer kan blöda vid portal hypertension.
Tenta-fokus
Koppla fundus/corpus → oxyntisk (syraproducerande) slemhinna med parietalceller. Autoimmun atrofisk gastrit slår mot just denna region → intrinsic factor-brist → perniciös anemi.
Klinisk pärla
Kopplingar
- Ventrikel — fundus är dess övre del
- Parietalcell — dominerar i fundusslemhinnan
- Ventrikelslemhinna — regional histologisk skillnad fundus vs antrum
- Atrofisk gastrit — drabbar fundus/corpus
- Pylorus — magsäckens motsatta, distala ände