Kaliumsparande diuretika
Kurs: MDBI
| Typ | Diuretikaklass som verkar i distala nefronet |
| Undergrupper | Aldosteronantagonister + ENaC-blockerare |
| Nyckelfynd | Ökar natriures utan att förlora kalium |
Vad är det?
- Kaliumsparande diuretika är svaga diuretika som verkar i distala tubuli och samlingsrören och motverkar kaliumförlust.
- Två mekanistiska grupper:
- Mineralkortikoidreceptorantagonister: spironolakton, eplerenon.
- ENaC-blockerare: amilorid, triamteren.
Verkningsmekanism
- Aldosteron stimulerar normalt Na⁺-återupptag via ENaC och K⁺-utsöndring i huvudcellerna.
- Aldosteronantagonister blockerar mineralkortikoidreceptorn; ENaC-blockerare stänger natriumkanalen direkt.
- Nettoeffekt: mild natriures + kaliumretention → risk för hyperkalemi.
Klinisk användning
- Primär hyperaldosteronism (Conns syndrom) – spironolakton både diagnostiskt och terapeutiskt.
- Hjärtsvikt (mortalitetsvinst med spironolakton/eplerenon) och resistent hypertoni.
- Motverkar hypokalemin av loop- och tiaziddiuretika; levercirros med ascites.
Tenta-fokus
Spironolakton = mineralkortikoidreceptorantagonist; amilorid = ENaC-blockerare. Största faran är hyperkalemi, särskilt tillsammans med ACE-hämmare/ARB eller vid njursvikt.
Klinisk pärla
Spironolaktons antiandrogena effekt ger gynekomasti – byt till eplerenon (mer selektivt) vid besvär. Spironolakton används även mot hirsutism/akne.
Kopplingar
- Aldosteron — hormonet som blockeras
- Primär hyperaldosteronism — central indikation
- Hyperkalemi — huvudbiverkan
- Spironolakton — prototypläkemedel
- RAAS-systemet — övergripande reglersystem