Köldantikroppar

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser

Vad är det?

Köldantikroppar (köldagglutininer) är antikroppar, oftast av IgM-typ, som binder till erytrocyternas ytantigen vid temperaturer under kroppstemperatur. De får erytrocyterna att klumpa ihop sig (agglutinera) när blodet kyls. De är en klassisk orsak till opålitliga resultat i automatiserad hematologianalys.

Mekanism

• IgM-antikroppen är pentamer och kan brygga flera erytrocyter samtidigt vid låg temperatur.
• I rumstempererat prov bildas erytrocytaggregat som instrumentet räknar som en stor partikel.
• Följden blir falskt lågt B-EPK och falskt högt MCV, eftersom aggregatet mäts som en enda mycket stor cell.
• MCHC blir därmed falskt högt (beräknas som MCH/MCV med felaktigt underlag) — ett MCHC över cirka 380 g/L är i praktiken ett larm om agglutination.
• Vid kroppstemperatur släpper antikroppen, och vid uppvärmning av provet normaliseras mätningen.
• Klinisk sjukdom uppstår när antikroppen aktiverar komplement och ger köldutlöst hemolytisk anemi.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Kompendiet listar patienter med köldantikroppar som en av situationerna där manuell cellräkning kan bli nödvändig, eftersom automatresultaten är opålitliga.
• Typiskt fynd: oförenlig kombination av lågt EPK, mycket högt MCV och orimligt högt MCHC, ofta med synliga aggregat på blodutstryk.
• Åtgärd: värm provet till 37 °C och analysera om, alternativt räkna manuellt.
• Vid samtidig hemolys ses låg haptoglobin, hög LD och retikulocytos; Coombs test är positivt för komplement.
• Bakomliggande orsaker: infektioner samt lymfoproliferativ sjukdom.

Kopplingar

Relaterat: Agglutination, Autoimmun hemolytisk anemi, IgM, Cellräkning, MCHC, Automatiserad hematologianalys, Coombs test