Rättskemi

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Den gren av laboratoriemedicinen där kemiska analyser utförs för rättsliga ändamål — påvisande av alkohol, droger, läkemedel och gifter i prover från levande personer eller avlidna. Det som skiljer rättskemin från rutindiagnostiken är beviskravet: resultatet ska hålla i en rättslig prövning, inte bara vägleda en klinisk handläggning.

Mekanism

• En mätosäkerhetsangivelse är ingen absolut garanti för att resultatet hamnat inom ett visst intervall från det sanna värdet — den anger bara en sannolikhet.
• Krävs en sådan garanti måste mätningen göras flera gånger och helst med av varandra oberoende metoder; så görs ofta vid rättskemiska undersökningar.
• Att metoderna är oberoende innebär att de inte delar samma potentiella interferenser — ett positivt screeningtest bekräftas därför med en metod med hög analytisk specificitet.
• Kravet på riktighet och spårbarhet till internationell referens är särskilt strikt, liksom dokumentationen av provets kedja från provtagning till svar.
• Verksamheten är ackrediterad med dokumenterade rutiner enligt kvalitetssystem och kvalitetshandbok.

Klinisk relevans & Diagnostik

Principen — screena känsligt, bekräfta specifikt — gäller även kliniskt vid drogtester och alkoholmarkörer. Ett positivt immunologiskt screeningtest är inte tillräckligt för att fastställa drogpåverkan, eftersom falskt positiva resultat förekommer på grund av korsreaktion med andra substanser. Konsekvenserna av ett fel svar är dessutom rättsliga och inte medicinskt korrigerbara i efterhand.

Kopplingar

Relaterat: Mätosäkerhet, Riktighet, Analytisk specificitet, Analytisk interferens, Drogtest, Alkoholmarkörer, Ackreditering