Vävnadsarkitektur
Kurs: MDBI
| Typ | Histopatologiskt strukturbegrepp |
| Nyckelfynd | Cellernas inbördes organisation; bevarad vs upphävd arkitektur skiljer benignt från malignt |
| Bedöms på | Vävnadssnitt (histologi), inte på lösa celler |
Vad är det?
- Vävnadsarkitektur avser hur celler är rumsligt organiserade i förhållande till varandra och till stromat — körtelmönster, skiktning, polaritet, Basalmembran och kärlförsörjning.
- Bevarad arkitektur talar för benign eller normal vävnad; störd eller upphävd arkitektur är ett kärnkriterium för Dysplasi och malignitet.
Morfologi
- Normalt: ordnade epitelskikt med bevarad polaritet, intakt Basalmembran och regelbundna körtlar/folliklar.
- Vid Dysplasi: förlorad skiktning och polaritet, oregelbundna körtlar samt ökad kärna–cytoplasma-kvot.
- Vid invasiv cancer: genombrutet Basalmembran, oregelbundna körtlar som infiltrerar stromat och ofta ett desmoplastiskt svar.
Förekomst och differentialdiagnos
- Arkitekturbedömning kräver intakt vävnadskontext — därför behövs Biopsi/Vävnadssnitt, inte enbart Cytologi, för att säkert avgöra invasion.
- Ligger till grund för differentieringsgrad och för att skilja in situ från invasiv cancer.
Klinisk betydelse
- Graden av bevarad arkitektur speglar hur väldifferentierad en tumör är och påverkar därmed grad och prognos.
Tenta-fokus
Cytologi bedömer enskilda celler, medan histologi bedömer även arkitekturen — därför kan invasion bara säkert avgöras på Vävnadssnitt.
Klinisk pärla
“Väldifferentierad” tumör liknar ursprungsvävnadens arkitektur; “lågt differentierad/anaplastisk” har kraftigt störd arkitektur och cellbild. Bevarad arkitektur = låg Tumörgrad.
Kopplingar
- Vävnadssnitt — substratet där arkitektur bedöms
- Dysplasi — definieras delvis av störd arkitektur
- Invasiv tillväxt — arkitekturell nyckelmarkör för malignitet
- Tumörgrad — differentiering utgår från arkitektur
- Cytologi — kontrast: saknar arkitekturell information