Gallblåsa
Kurs: Basvetenskap 3
Vad är det?
(Lat. Vesica biliaris) Gallblåsan, en påse som lagrar och koncentrerar galla, belägen på leverns undersida.
Detaljer
| Läge | I fossa vesicae biliaris på leverns viscerala yta, i gränsen mellan segment IV och V (Cantlies linje) |
| Delar | Fundus (når fram till bukväggen vid revben 9), corpus, infundibulum (Hartmanns påse), collum |
| Volym | 30–50 ml |
| Kärl | A. cystica; vener direkt till leverbädden |
| Innervation | Nervus vagus (kontraktion), sympatikus T7–T9, Nervus phrenicus (refererad axelsmärta) |
| Epitel | Enkelt cylindriskt med mikrovilli; ingen submukosa och ingen muscularis mucosae |
- Gallblåsan koncentrerar gallan 5–10 gånger genom aktiv Na⁺-absorption med osmotiskt vattenflöde.
- Tömning triggas av Kolecystokinin (CCK) från duodenums I-celler vid fett- och proteinintag → kontraktion + relaxation av sfinkter Oddi.
- Rokitansky-Aschoff-sinus är divertikelliknande utbuktningar av mukosan ned i muscularis — patognomona vid kronisk kolecystit och adenomyomatos.
Tenta-fokus
Avsaknad av submukosa gör att gallblåsecancer växer snabbt in i levern och därför upptäcks sent med dålig prognos. Samma anatomi förklarar varför T1b-tumörer redan kräver leverresektion.
Murphys tecken: palpation under höger arcus vid djup inandning ger smärtutlöst andningsstopp — talar för akut kolecystit.
Klinisk pärla
Gallstensileus: en stor sten eroderar genom gallblåsans vägg in i duodenum (kolecystoduodenal fistel) och fastnar sedan i ileocekalklaffen. Riglers triad på buköversikt: pneumobili, tarmobstruktion och ektopisk gallsten.
Kliniska kopplingar
Kopplingar
Relaterat: Modul 3 - Buk och bäcken, Ductus cysticus, Lever