Hjärtat

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1

Vad är det?

• Ett muskulärt dubbelpumpsystem som driver Blod genom två seriekopplade kretslopp: högerkammaren driver lilla kretsloppet (Lungor), vänsterkammaren stora kretsloppet.
• Fyra rum: två förmak (tunnväggiga reservoarer) och två kammare (tryckgenererande pumpar).
• Fyra klaffar: två atrioventrikulära (tricuspidalis höger, mitralis vänster) och två semilunara (Aortaklaffen, pulmonalisklaffen).
• Väggen består av tre lager: endokardium (inklädnad, kontinuerlig med Endotel), myokardium (arbetsmuskulaturen) och epikardium med omgivande perikard.

Varför är det viktigt / Mekanism

• Seriekoppling tvingar fram lika minutvolym. Eftersom kretsloppen ligger i serie måste höger och vänster kammare pumpa exakt lika mycket över tid — annars ansamlas Blod i ena kretsloppet. Detta sker automatiskt via Frank-Starlings lag.
• Tryckskillnaden mellan kamrarna är stor men slagvolymen identisk. Vänsterkammaren arbetar mot ~120 mmHg, högerkammaren mot ~25 mmHg. Därför är vänsterkammarväggen 8–12 mm och högerkammarens 3–5 mm. Slagvolymen är densamma i båda.
• Högerkammaren är därför byggd för volym, inte tryck: den tolererar volymbelastning väl men sviktar snabbt vid akut tryckbelastning (t.ex. massiv Lungemboli).
• Myokardiets speciella egenskaper: funktionellt syncytium via gap junctions i disci intercalares, obligat aerob metabolism (nästan inga anaeroba reserver), lång Aktionspotential med refraktärperiod som täcker nästan hela kontraktionen → hjärtat kan inte tetanisera.
• Skelettet av bindväv (annulus fibrosus) ger klaffarna fäste och isolerar förmak från kammare elektriskt — därav AV-knutans monopol på överledning.
• Fiberriktningen i myokardiet är spiralformad, vilket ger en vridande “urvridningsrörelse” (twist) i systole och en fjädrande återfjädring i tidig diastole som suger in Blod — diastolisk fyllnad är alltså delvis en aktiv process.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Vänsterkammarsvikt ger backåtstas i Lungor (Dyspné, ortopné, lungödem); högerkammarsvikt ger backåtstas i systemvenerna (halsvenstas, benödem, leverstas, ascites).
• Vanligaste orsaken till högerkammarsvikt är vänsterkammarsvikt — därav termen bakåtsvikt i två steg.
• Auskultation: mitralis apex, tricuspidalis nedre vänstra sternalranden, aorta I2 dx, pulmonalis I2 sin. Läget följer blodströmmens riktning, inte klaffens anatomiska position.
• Ekokardiografi är förstahandsundersökning för struktur och funktion; MRT hjärta är referensmetod för volymer, massa och ärrvävnad (late gadolinium enhancement).
• Hjärtats position (levocardi, apex åt vänster) och situs kontrolleras vid medfödda vitier.

Klinisk pärla

Att högerkammaren är tunnväggig och volymbyggd förklarar en av akutmedicinens viktigaste fällor: vid akut Lungemboli eller högerkammarinfarkt är kammaren preloadberoende. Nitrater och kraftig diures kan orsaka cirkulatorisk kollaps, medan vätska ofta hjälper — tvärtemot vad man gör vid vänsterkammarsvikt.

Tenta-fokus

Kunna rita hjärtat med alla fyra klaffar, blodets väg genom det, väggtjocklekarna med förklaring, samt kunna härleda varför höger och vänster kammares slagvolymer måste vara identiska trots helt olika arbetstryck.

Kopplingar

Relaterat: Hjärtcykeln, Slagvolym, Kontraktilitet, Frank-Starlings lag, Kranskärl, Retledningssystemet, Hjärtsvikt, Klaffsjukdom, Kärlsystemet