Kärlskada
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik
Vad är det?
Kärlskada är strukturell och funktionell skada på blodkärlens endotel och kärlvägg. Vid Diabetes mellitus är kärlskada den centrala långtidskomplikationen och delas i makroangiopati (stora kärl — Ateroskleros) och mikroangiopati (små kärl — njure, näthinna, nerver).
Mekanism
- Kronisk hyperglykemi ger icke-enzymatisk glykering av kärlväggens proteiner, samma process som mäts som HbA1c i erytrocyten.
- Glykerade slutprodukter, oxidativ stress och endoteldysfunktion leder till förtjockad basalmembran, ökad permeabilitet och accelererad ateroskleros.
- I njurglomeruli ger den ökade permeabiliteten läckage av albumin — den tidigaste mätbara manifestationen av njurskada vid diabetes.
- Insulinresistens, Hypertoni och Dyslipidemi potentierar processen; kombinationen förklarar varför diabetesuppföljning omfattar mer än glukos.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Enligt kompendiet ingår, utöver P-Glukos och HbA1c, även lipider samt markörer som återspeglar kärl- och njurskada i rutinuppföljningen av diabetes.
- Kärlskaderisk skattas biokemiskt via Lipidstatus (LDL-kolesterol, HDL-kolesterol, Triglycerider) tillsammans med blodtryck och HbA1c.
- Mikroalbuminuri respektive albumin-kreatinin-kvot i urin används som tidig markör för mikrovaskulär skada och som riskmarkör även för kardiovaskulär sjukdom.
- Endokrin hypertoni (t.ex. Primär aldosteronism) bidrar till kärlskada och är viktig att identifiera eftersom den ofta kan botas.
Kopplingar
Relaterat: Njurskada, Ateroskleros, Diabetes mellitus, HbA1c, Lipider, Mikroalbuminuri, Kardiovaskulär sjukdom, Hypertoni