Brugia timori
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Brugia timori är en Nematod i gruppen Filarier som orsakar Lymfatisk filariasis.
- En av tre arter som ger lymfatisk filariasis hos människa, tillsammans med Wuchereria bancrofti och Brugia malayi.
- Extremt begränsad geografisk utbredning: enbart de mindre Sundaöarna i sydöstra Indonesien (bl.a. Timor, Flores, Alor).
Epidemiologi och vektor
- Överförs av myggan Anopheles barbirostris, som yngler i risfält — därav sambandet med risodling.
- Till skillnad från Brugia malayi finns inget känt djurreservoar; människan är enda värd.
- Mikrofilarierna uppvisar Nokturn periodicitet — blodprov ska tas mellan kl. 22 och 02.
Livscykel
- Myggan deponerar L3-larver på huden vid blodmål; larverna vandrar in via bettsåret.
- Larverna migrerar till Lymfkärl och Lymfkörtlar där de mognar till vuxna maskar på 3–12 månader.
- Vuxna honor producerar Mikrofilarier som cirkulerar i blodet nattetid.
- Vuxna maskar lever 5–8 år; Wolbachia-endosymbionter är nödvändiga för maskens fertilitet och överlevnad.
Patofysiologi
- Vuxna maskar i lymfkärlen orsakar dilatation, Lymfstas och inflammatorisk skada.
- Död mask utlöser kraftig granulomatös Inflammation med fibros och obstruktion.
- Wolbachia-bakteriens Lipopolysackarid driver mycket av den inflammatoriska responsen via TLR-aktivering.
- Sekundära bakteriella Erysipelas-episoder accelererar utvecklingen mot Elefantiasis.
Symtom
- Akut: återkommande Feber, Lymfangit och Lymfadenit — typiskt retrograd spridning distalt från körteln.
- Kronisk: Lymfödem och Elefantiasis, oftast nedanför knät (mer distalt än vid Wuchereria bancrofti).
- Brugia-arter drabbar sällan genitalia — Hydrocele är ovanligt, till skillnad från vid Wuchereria bancrofti.
- Djupa hudsår över lymfödematösa områden är typiska för B. timori.
Diagnostik
- Nattligt blodutstryk (tjock droppe) med Giemsa-färgning — mikrofilarier med skida.
- Artbestämning: B. timori har längst mikrofilarie av brugia-arterna, längre cefaliskt utrymme (3:1) och skidan färgas inte med Giemsa.
- Subterminala och terminala kärnor i svansen (till skillnad från Wuchereria bancrofti som saknar kärnor i svansspetsen).
- Ultraljud kan visa “filarial dance sign” — levande maskar i dilaterade lymfkärl.
- Antigentest för Wuchereria bancrofti (ICT) fungerar INTE för brugia-arter; antikroppstest mot Bm14 används i stället.
Behandling
- Dietylkarbamazin (DEC) — förstahandsmedel, dödar både mikrofilarier och delvis vuxna maskar.
- Albendazol i kombination vid massbehandling.
- Doxycyklin i 4–6 veckor dödar Wolbachia och ger makrofilaricid effekt (sterilisering och död av vuxen mask).
- Ivermektin undviks i områden där Loa loa samexisterar — dock ej aktuellt i Indonesien.
- Lymfödemvård: hygien, hudvård, kompression och behandling av bakteriella episoder.
Klinisk pärla
Doxycyklin är det enda praktiskt tillgängliga makrofilaricida medlet — genom att slå ut Wolbachia blir masken steril och dör. Det är ett elegant exempel på att behandla en parasit genom att döda dess bakteriella symbiont.
Tenta-fokus
Skilj arterna: Wuchereria bancrofti (global, ger Hydrocele och lymfödem i hela benet, ingen svanskärna) vs Brugia-arter (Sydostasien, distalt lymfödem nedanför knät, terminala svanskärnor). B. timori = enbart Indonesiens mindre Sundaöar, längst mikrofilarie, oskyddad/ofärgad skida.
Kopplingar
- Lymfatisk filariasis — sjukdomen
- Wuchereria bancrofti — vanligaste orsaken globalt
- Nokturn periodicitet — styr provtagningstid
- Wolbachia — endosymbiont och behandlingsmål
- Elefantiasis — slutstadiet av lymfstas