Paragonimiasis

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Paragonimiasis är en parasitsjukdom orsakad av lungsugmaskar av släktet Paragonimus, vanligast Paragonimus westermani.
  • Tillhör gruppen trematoder (sugmaskar) och är en klassisk födoämnesburen zoonos.
  • Kallas även lungdistomatos; endemisk i Ostasien, Sydostasien, Västafrika och delar av Latinamerika.

Smittväg och livscykel

  • Människan smittas genom att äta rå eller otillräckligt tillagad sötvattenskrabba eller kräfta som innehåller metacerkarier.
  • Första mellanvärd är sötvattenssnäcka, andra mellanvärd är kräftdjur; slutvärd är människa och köttätande däggdjur.
  • Metacerkarierna exsysterar i duodenum, penetrerar tarmväggen, vandrar genom peritoneum och diafragma till lungorna.
  • I lungparenkymet mognar de till adulta maskar som ligger parvis i fibrösa cystor och lägger ägg som hostas upp och sväljs eller når sputum.

Symtom

Diagnostik

  • Påvisning av karakteristiska operkulerade ägg i sputum eller faeces (uppsvalda ägg) — förstahandsmetod.
  • Serologi (ELISA) är känsligare vid låg äggbörda och vid ektopisk sjukdom.
  • Eosinofili i blod och i pleuravätska är typiskt.
  • Lungröntgen/DT torax: ringformade cystor, noduli, infiltrat — förväxlas ofta med lungtuberkulos.
  • MR hjärna vid misstänkt cerebral form.

Behandling

Klinisk pärla

En patient från Sydostasien med kronisk hosta, hemoptys och lunginfiltrat behandlas ofta felaktigt för tuberkulos i månader. Skillnaden: paragonimiasis ger uttalad eosinofili och negativa syrafasta stavar i sputum — leta efter ägg i samma sputumprov.

Tenta-fokus

Kom ihåg smittvägen: rå sötvattenskrabba/kräfta. Jämför med Clonorchis sinensis och Opisthorchis (rå sötvattensfisk, gallgångar) och Fasciola hepatica (vattenkrasse, lever). Paragonimus är den enda av dessa som hamnar i lungorna.

Kopplingar