Förtestsannolikhet

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Sannolikheten för att patienten har sjukdomen innan testresultatet är känt. Förtestsannolikheten bygger på anamnes, status, tidigare undersökningar och sjukdomens prevalens i den aktuella patientpopulationen.

Mekanism

• Förtestsannolikheten är utgångspunkten i den diagnostiska uppdateringen: förtestsannolikhet × LR ger eftertestsannolikhet.
• I en oselekterad population motsvarar förtestsannolikheten sjukdomens prevalens; i en selekterad population (t.ex. patienter som söker akuten med bröstsmärta) är den betydligt högre.
• Det är förtestsannolikheten — inte testet — som förklarar varför PV+ varierar så kraftigt: samma test med sensitivitet 90 % och specificitet 70 % ger PV+ 43 % vid 20 % prevalens och 6 % vid 2 %.
• Vid stegvis utredning blir föregående tests eftertestsannolikhet nästa tests förtestsannolikhet.

Klinisk relevans & Diagnostik

Fördelen med LR jämfört med sensitivitet och specificitet är just att LR kan tillämpas direkt på den enskilda patienten via förtestsannolikheten. Praktiska konsekvenser: vid mycket låg förtestsannolikhet bör testet ofta inte tas alls, eftersom ett positivt svar då sannolikt är falskt positivt; vid mycket hög förtestsannolikhet får ett negativt svar inte avfärda misstanken. Detta är kärnan i varför screening av friska ställer så höga krav på metodens specificitet.

Kopplingar

Relaterat: Eftertestsannolikhet, Likelihood-kvot, Prevalens, Positivt prediktivt värde, Anamnes, Diagnostisk prestanda, Odds