Binjuremärgen

Kurs: Basvetenskap 4

Vad är det?

Binjuremärgen (medulla) är den centrala delen av Binjuren och fungerar funktionellt som ett modifierat sympatiskt ganglion. Den innehåller kromaffina celler (feokromocyter) som producerar och frisätter Katekolaminer – främst Adrenalin (ca 80%) och en mindre mängd Noradrenalin (ca 20%) – direkt till blodet som hormoner.

Detaljer

• Binjurebarken är sant endokrin körtelvävnad, medan binjuremärgen är ett modifierat postganglionärt sympatiskt neuron – de kromaffina cellerna motsvarar postganglionära sympatiska neuron utan axon.
• Binjuremärgens celler exponeras för den högsta koncentrationen av gluko- och mineralkortikoider av alla somatiska vävnader eftersom blodet passerar genom Binjurebarken (zona glomerulosa, fasciculata, reticularis) innan det når märgen.
• Regleras av preganglionära sympatiska fibrer som frisätter Acetylkolin (ACh); ACh binder till nikotinreceptor-2 på de kromaffina cellerna och stimulerar frisättning/produktion av Adrenalin.
• De kromaffina cellerna kallas även feokromocyter.
• Binjuremärgens hormonfrisättning styrs av det Sympatiska nervsystemet (SA-axeln) och påverkas indirekt av HPA-axeln (kortisol har en permissiv effekt på alfa1-receptorer och stimulerar syntesen av katekolaminer).

Klinisk pärla

En katekolaminproducerande tumör utgången från de kromaffina cellerna kallas Feokromocytom. Cirka 10% av dessa är lokaliserade utanför binjuren (extraadrenala paragangliom).

Kopplingar

Relaterat: Binjure, Katekolaminsyntes, Adrenalin, Noradrenalin, HPA-axeln, SA-axeln, Feokromocytom