Amöbaleverabscess

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Den vanligaste extraintestinala manifestationen av Amöbiasis, orsakad av protozoen Entamoeba histolytica.
  • En steril-purulent, icke-bakteriell abscess i Levern fylld med nekrotiskt levervävnadsmaterial (“ansjovispasta”).

Etiologi och patogenes

  • Smitta via fekal-oral väg genom Cystor i förorenat vatten eller mat; excystering i tunntarmen ger trofozoiter i Kolon.
  • Trofozoiten fäster till tarmepitel via Gal/GalNAc-lektin, dödar celler med amöbaporer och cysteinproteaser → flaskformiga sår i kolonslemhinnan.
  • Invasion av mukosans venoler → transport via Vena porta till levern, oftast höger leverlob (dominerande portaflöde).
  • I levern rekryteras Neutrofiler som lyseras av amöban — deras egna enzymer bidrar till vävnadsnekrosen. Amöborna finns huvudsakligen i abscessens periferi, inte i pusinnehållet.
  • Riskfaktorer: manligt kön (10:1), alkoholbruk, vistelse i endemiskt område (Indien, Mexiko, Sydostasien, Västafrika), Kortikosteroider.

Symtom

  • Feber med frossa och konstant, molande smärta i höger hypokondrium, ofta med utstrålning mot höger skuldra (Diafragmaretning via Nervus phrenicus).
  • Ömhet vid perkussion över nedre högra revbenen, Hepatomegali.
  • Viktnedgång, nattsvettningar, hosta vid diafragmanära abscess.
  • Endast ca 20 % har samtidig Diarré — avsaknad av tarmsymtom utesluter inte diagnosen.

Diagnostik

  • Labb: Leukocytos utan Eosinofili (viktigt — protozo, inte helmint), förhöjt ALP, låg albumin, förhöjt CRP.
  • Bilddiagnostik: Ultraljud eller Datortomografi visar rund, hypoekogen/hypodens lesion, oftast solitär i höger lob.
  • Serologi (antikroppar mot E. histolytica) är positiv i >90 % — förstahandstest hos icke-endemisk patient.
  • PCR eller antigentest på feces; mikroskopi kan inte skilja E. histolytica från apatogena E. dispar.
  • Aspiration behövs sällan diagnostiskt; ger brunaktig, luktfri “ansjovissås” utan bakterier.

Behandling

  • Metronidazol (eller Tinidazol) i 7–10 dagar mot vävnadsinvasiva trofozoiter.
  • Alltid följt av ett luminalt medelParomomycin eller diloxanidfuroat — för att eradikera kvarvarande cystor i tarmen och förhindra recidiv och fortsatt smittspridning.
  • Perkutan dränering vid stor abscess (>5–10 cm), vänsterlobslokalisation (risk för perikardruptur), utebliven behandlingssvar inom 3–5 dagar eller hotande ruptur.
  • Prognosen är utmärkt vid tidig behandling; mortalitet <1 %.

Komplikationer

Klinisk pärla

Feber och högersidig flanksmärta hos en person som varit i Sydasien — även utan diarré och även månader efter hemkomst — ska föra tanken till amöbaleverabscess. Skiljelinjen mot Pyogen leverabscess: amöbaabscess är oftast solitär, i höger lob, hos yngre man med resanamnes, medan pyogen abscess ofta är multipel, hos äldre med gallvägssjukdom och ger positiva blododlingar.

Tenta-fokus

Två saker fälls studenter på: (1) att glömma det luminala medlet efter metronidazol — utan det får patienten recidiv; (2) att förvänta sig eosinofili — det är en protozo, så eosinofilerna är normala. Kom också ihåg att abscessinnehållet är sterilt och att amöborna sitter i abscessväggen.

Kopplingar