Benmärgsprovtagning

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 03 Blodcellsutveckling och B-celler, 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Benmärgsprovtagning är punktion av benmärgen för morfologisk, cytogenetisk och immunologisk bedömning. Hos vuxna punkteras i allmänhet crista iliaca (bäckenbenet). Utensilier: aspirationsspruta, petriskål, provrör och utstryksglas.

Mekanism

• Hos vuxna finns aktiv röd märg i platta och spongiösa ben — revben, bäckenben, kotor, kalott och bröstben; barn upp till ca 5 år har röd märg i alla ben.
• Vid varje punktion studeras endast en obetydlig del av märgen, men den ger i allmänhet en representativ bild av helheten.
• Benmärgen är trögflytande och mycket lättkoagulerad, och vid punktion uppkommer alltid viss blodtillblandning. Utstryk görs därför varligt och omedelbart i anslutning till punktionen.
• Samtidigt uppsamlas märgpartiklar till en kula som snittas för PAD (biopsi), vilket ger information om cellularitet och fibros som aspiratet missar.
• Vid leukemiutredning tas dessutom prov för kromosomanalys och märg för flödescytometri (FACS) och fenotypning.

Klinisk relevans & Diagnostik

Indikationer enligt kompendiet:

• Anemiutredning och utredning av andra hematologiska avvikelser

• Behandlingskontroll av hematologiska sjukdomar

• Malignitetsutredning, stadieindelning och diagnos

• M-komponent

• Feber- och infektionsutredning

• Hypercalcemiutredning

• Felkälla: vid lokala maligna förändringar (tumörceller, myelomceller) kan en enstaka punktion bli missvisande om härden inte träffas — negativt aspirat utesluter inte engagemang.

Tenta-fokus

Vid hög blodtillblandning blir fetthalten missvisande låg och monocyt- och lymfocythalten missvisande hög. Detta är den klassiska preanalytiska fällan vid benmärgsbedömning.

Kopplingar

Relaterat: Benmärg, Benmärgsbiopsi, Benmärgsaspiration, Kromosomanalys, Flödescytometri, PAD, E-G-kvot, Leukemi