Prolymfocyt

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Prolymfocyten är ett omoget mellanstadium i lymfocytutvecklingen, större än den mogna lymfocyten, med rikligare cytoplasma, mindre kondenserat kromatin och en framträdande nukleol. Den ligger mognadsmässigt mellan lymfoblasten och den mogna lymfocyten.

Mekanism

• Nukleolen speglar hög ribosomsyntes och därmed en cell i aktiv tillväxt.
• Vid KLL utgörs blodbilden normalt av en enformig population små lymfocyter; en ökande andel prolymfocyter är tecken på att sjukdomen blir mer aggressiv.
• “Akutisering” av KLL innebär inte transformation till ALL — akut lymfatisk leukemi är ytterst sällan av B-typ. I stället är de omognare cellerna av prolymfocyttyp.
• När prolymfocyterna dominerar talar man om prolymfocytleukemi, en av de former som ingår i begreppet Richters transformation.
• Cellerna behåller B-cellsidentitet och kan därför karakteriseras med immunfenotypning.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Identifieras vid mikroskopi av blodutstryk från perifert blod och i benmärgsaspirat.
• Andelen prolymfocyter är en morfologisk varningssignal vid uppföljning av KLL, ofta parallellt med stigande LPK, tilltagande anemi och trombocytopeni.
• Differentialdiagnostiskt ska prolymfocyter skiljas från äkta blaster (större kärna, mycket fint kromatin) och från reaktiva lymfocyter vid mononukleos, där bilden är polymorf.
• Slutlig linjebestämning kräver immunfenotypning och genetisk analys.

Kopplingar

Relaterat: Prolymfocytleukemi, KLL, Lymfocyt, Lymfoblast, Nukleol, Richters transformation, B-lymfocyt, Immunfenotypning