Apné

Kurs: Basvetenskap 5

Typ	Andningsuppehåll ≥10 sekunder (vuxen)
Huvudformer	Obstruktiv, central och blandad apné
Mätmått	AHI (apné-hypopné-index) — antal händelser per timme sömn
Nyckelfynd	Snarkning, bevittnade andningsuppehåll, Dagtrötthet, morgonhuvudvärk
Behandling	CPAP, viktnedgång, apnébettskena; vid central form behandla grundorsaken

Vad är det?

• Apné betyder upphävd luftflödesamplitud i minst 10 sekunder. Hypopné är minst 30 % flödesreduktion i ≥10 s tillsammans med desaturation ≥3 % eller uppvaknande (arousal).
• Vanligast i klinisk praxis är Obstruktiv sömnapné (OSA), där svalget kollaberar trots bevarad andningsdrivning.
• Central apné innebär att andningsdrivningen från Medulla oblongata tillfälligt upphör — ingen andningsansträngning alls registreras.

Fysiologisk bakgrund

• Andningen styrs av pre-Bötzingerkomplexet i ventrala andningsgruppen, modulerat av centrala Kemoreceptorer i medulla (känsliga för pCO2 via pH i likvor) och perifera i Carotiskroppen (känsliga för pO2).
• Under sömn faller den tonisk vakenhetsdrivningen bort; apnétröskeln för pCO2 ligger då bara några mmHg under vilonivån — ett litet överskott av ventilation kan därför utlösa central apné.
• Loop gain beskriver återkopplingssystemets instabilitet: hög loop gain ger periodisk andning och Cheyne-Stokes-andning, typiskt vid Hjärtsvikt.
• Vid obstruktiv apné faller det negativa inspiratoriska trycket ihop farynx bakom mjuka gommen och tungbasen; muskeltonus i m. genioglossus (n. hypoglossus) är avgörande motkraft.

Indelning

Typ	Andningsansträngning	Typisk orsak
Obstruktiv	Kvarstår, ökar mot slutet	Obesitas, stor tonsill, retrognati
Central	Saknas helt	Hjärtsvikt, opioider, höghöjd, hjärnstamsskada
Blandad	Central inledning, obstruktiv avslutning	Kombination

Patofysiologiska konsekvenser

• Intermittent hypoxi–reoxygenering → oxidativ stress och systemisk inflammation.
• Upprepade arousals → sympatikusaktivering, nattlig blodtrycksstegring och förlust av det normala “dipping”-mönstret.
• Kraftigt negativt intratorakalt tryck vid frustrerad inandning ökar afterload på vänster kammare och sträcker förmaken → riskfaktor för Förmaksflimmer.
• Följdsjukdomar: Hypertoni (särskilt terapiresistent), Typ 2-diabetes, Stroke, Pulmonell hypertension och ökad olycksrisk i trafik.

Diagnostik

• Anamnes med partnerobservation; screeningformulär Epworth Sleepiness Scale och STOP-BANG.
• Polysomnografi (guldstandard) eller förenklad nattlig andningsregistrering med luftflöde, andningsrörelser, Pulsoximetri och kroppsläge.
• Gradering med AHI: 5–14 lindrig, 15–29 måttlig, ≥30 svår.
• Överväg Blodgas och lungfunktion vid misstanke om Obesitas-hypoventilationssyndrom (dagtids-pCO2 >6 kPa).

Behandling

• CPAP är förstahandsval vid måttlig till svår OSA — pneumatisk skena som håller övre luftvägen öppen; effekten står och faller med följsamhet (mål >4 h/natt).
• Viktnedgång, alkoholrestriktion och undvikande av Bensodiazepiner och Opioider till natten.
• Apnébettskena (mandibulär protrusionsskena) vid lindrig–måttlig sjukdom eller CPAP-intolerans.
• Lägesbehandling vid ryggslägesberoende apné; ÖNH-kirurgi i selekterade fall.
• Central apné vid hjärtsvikt: optimera hjärtsviktsbehandlingen först; adaptiv servoventilation är kontraindicerad vid Ejektionsfraktion ≤45 %.

Klinisk pärla

Terapiresistent Hypertoni — blodtryck som inte når mål trots tre preparat inklusive diuretika — ska alltid föranleda frågor om snarkning och dagtrötthet. Obstruktiv sömnapné är den vanligaste sekundära orsaken till hypertoni och är enkelt behandlingsbar.

Tenta-fokus

Skiljelinjen mellan obstruktiv och central apné avgörs av om andningsansträngning (thorax-/bukbälten) kvarstår under uppehållet. Kunna att Opioider via My-opioidreceptor i pre-Bötzingerkomplexet sänker CO2-känsligheten och ger central apné — den mekanism som gör opioidöverdos dödlig.

Kopplingar

• Obstruktiv sömnapné — den dominerande kliniska formen
• CPAP — grundbehandlingen vid OSA
• Kemoreceptorer — sensorerna som styr andningsdrivningen
• My-opioidreceptor — receptorn bakom opioidinducerad andningsdepression
• Cheyne-Stokes-andning — periodisk andning vid hjärtsvikt
• Hypertoni — den vanligaste kardiovaskulära följdsjukdomen