Genomisk instabilitet
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2
Vad är det?
Genomisk instabilitet är en förhöjd mutationsfrekvens i tumörcellen, orsakad av att cellens egna reparations- och kvalitetskontrollsystem är defekta. Den räknas som en möjliggörande egenskap (enabling characteristic) snarare än ett eget kännetecken.
Varför är det viktigt / Mekanism
- Normalt skyddas genomet av DNA-reparation, cellcykelkontroller (p53, Rb) och Apoptos av skadade celler.
- När dessa system slås ut ackumuleras mutationer mycket snabbare än normalt → tumören kan “prova” fler kombinationer och därmed förvärva de övriga kännetecknen.
- Former:
- Kromosominstabilitet (CIN): fel i mitosens segregering → Aneuploidi, translokationer, amplifikationer.
- Mikrosatellitinstabilitet (MSI): defekt mismatch repair (Lynchs syndrom) → hypermuterad tumör.
- Defekt homolog rekombination: BRCA2 → oförmåga att reparera dubbelsträngsbrott.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Instabiliteten är samtidigt en terapeutisk svaghet. Vid BRCA-mutation är cellen beroende av den enda kvarvarande reparationsvägen; blockeras den med PARP-hämmare dör tumörcellen medan normala celler klarar sig – principen Syntetisk letalitet.
- MSI-höga tumörer producerar många neoantigen och svarar därför ovanligt bra på Immuncheckpointhämmare.
Tenta-fokus
Genomisk instabilitet förklarar varför cancer är en sjukdom med accelererande förlopp: de första mutationerna gör efterföljande mutationer mer sannolika. Den förklarar också heterogeniteten inom en och samma tumör och därmed varför resistens uppstår.
Kopplingar
Relaterat: Cancerns kännetecken, Aneuploidi, p53, MSI, BRCA1 och BRCA2, Tumörheterogenitet