Hudbiopsi

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Provtagning av hudvävnad för histopatologisk, mikrobiologisk eller immunologisk undersökning.
• Grundläggande diagnostiskt ingrepp inom dermatologi, infektionsmedicin och onkologi — ofta avgörande när klinisk bild är oklar.

Metoder

• Stansbiopsi (punch): cylindrisk stans 3–6 mm som når ned i subkutis. Standardmetod vid inflammatoriska dermatoser och vid misstänkta infektioner.
• Shave-/tangentiell biopsi: ytlig avskrapning för exofytiska, sannolikt benigna lesioner. Bör undvikas vid misstänkt Malignt melanom eftersom invasionsdjupet (Breslow) inte kan bedömas.
• Excisionsbiopsi: hela lesionen tas bort med marginal — förstahandsval vid pigmentförändring med melanommisstanke.
• Incisionsbiopsi: kilformad del av en stor lesion, används vid utbredda sår eller stora tumörer.

Val av biopsiställe

• Inflammatoriska dermatoser: ta från en färsk, aktiv och representativ lesion — inte från ett exkorierat eller sekundärinfekterat område.
• Blåsdermatoser: ta biopsi från intakt blåsa PLUS en separat biopsi från perilesionell hud för Direkt immunfluorescens.
• Vaskulit: ta från lesion yngre än 48 timmar, gärna med subkutan vävnad för att fånga medelstora kärl.
• Panniculit: djup incisionsbiopsi som säkert innehåller subkutant fett — en stans räcker sällan.
• Lepra: ta från kanten av en aktiv hudlesion; vid misstanke om Erythema nodosum leprosum behövs djup biopsi.
• Ulcererande lesion: ta från kanten mellan sjuk och frisk hud, inte från nekrotisk botten.

Handläggning av provet

• Rutinhistopatologi: 4-procentig buffrad formalin.
• Direkt immunfluorescens: färskfryst eller Michels transportmedium — får INTE läggas i formalin.
• Mikrobiologisk odling: steril NaCl eller torrt rör; ange frågeställning (bakterier, mykobakterier, svamp, leishmania).
• PCR och elektronmikroskopi kräver särskilda medier — kontrollera lokal rutin före provtagning.

Infektionsmedicinska indikationer

• Leishmaniasis: amastigoter i makrofager (Giemsa), PCR och odling — hudbiopsi eller skrap från sårkant vid till exempel Leishmania braziliensis.
• Djupa mykoser och atypiska mykobakterier.
• Tinea corporis vid oklar diagnos — PAS-färgning visar hyfer i stratum corneum.
• Kutan Tuberkulos, Lepra (Fite-färgning för syrafasta stavar), syfilis (immunhistokemi för treponemer).
• Vaskulit vid systemsjukdom och läkemedelsreaktion.

Praktiskt genomförande

• Lokalanestesi med lidokain med adrenalin (försiktighet på fingrar, öron och näsa hos riskpatienter).
• Steril teknik, hemostas med tryck, elkoagulation eller sutur; stansbiopsi över 4 mm sys oftast.
• Komplikationer: blödning, infektion, ärr och pigmentförändring — informera patienten, särskilt vid biopsi i ansiktet.
• Kontrollera antikoagulantia och blödningsanamnes före ingreppet.

Klinisk pärla

Ange alltid klinisk frågeställning och lesionens ålder på remissen. Patologen kan inte tolka ett inflammatoriskt infiltrat meningsfullt utan att veta om lesionen är två dagar eller två månader gammal.

Tenta-fokus

Två klassiska misstag: shave-biopsi vid misstänkt Malignt melanom (omöjliggör Breslow-mätning) och att lägga immunfluorescensprov i formalin (förstör antigenen). Vid blåsdermatos krävs alltid separat perilesionell biopsi.

Kopplingar

• Leishmaniasis — biopsi för amastigotpåvisning och PCR
• Lepra — histopatologi med syrafast färgning avgör klassifikationen
• Malignt melanom — kräver excisionsbiopsi för korrekt stadieindelning
• Tinea corporis — PAS-färgning vid oklar svampdiagnos
• Vaskulit — biopsitidpunkten avgör diagnostisk utbyte