Intensivvård

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer

Vad är det?

Vårdnivå för patienter med svikt i vitala funktioner, med kontinuerlig övervakning och täta laboratoriekontroller. I diabetessammanhang är ketoacidos (DKA) den klassiska indikationen — en allvarlig, potentiellt livshotande komplikation som i många fall kräver intensivvård.

Mekanism

• Vid Insulinbrist kan cellerna inte tillgodogöra sig Glukos; lipolysen accelererar och sura metaboliter, ketoner, bildas. Nedbrytningen sker snabbt — försämringen kan gå på timmar.
• Ketonackumulationen ger metabol acidos, medan osmotisk diures från glukosurin ger uttalad dehydrering och rubbad Vätskebalans.
• Kaliumbalansen är särskilt förrädisk: acidos driver ut kalium ur cellerna så att P-Kalium kan vara normalt eller högt trots kraftig total kaliumbrist, som demaskeras när insulin ges.
• Vid annan intensivvårdskrävande sjukdom, t.ex. Sepsis, ses ofta samtidig stressutlöst hyperglykemi och stegrat Laktat.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Övervakningen bygger på täta blodgaser, elektrolyter, B-glukos och blodketoner.
• Blodketoner mäts som P-3-hydroxibutyrat (3-hydroxibutyrat) — de uppträder mycket tidigare än urinketoner och stiger även om plasmaglukos endast är måttligt förhöjt.
• Ketonmätning ska alltid kompletteras med B-glukosmätning.
• Intensivvårdspatienter (“critical illness”) uppvisar ofta förhöjt NT-proBNP och förhöjda troponiner utan akut hjärtinfarkt — markörerna ska tolkas mot den kliniska bilden, inte isolerat.

Kopplingar

Relaterat: Diabetesketoacidos, Insulinbrist, Ketonkroppar, Acidos, Blodgas, Sepsis, 3-hydroxibutyrat