Spottkörtel

Kurs: MDBI

Typ	Organ — exokrin körtel som producerar Saliv
Nyckelfynd	Tre stora par: Parotis, submandibularis, sublingualis
Klinik	Vanligaste tumörlokal är parotis; de flesta tumörer benigna

Vad är det?

• Spottkörtlar (glandulae salivariae) är exokrina körtlar som producerar Saliv.
• Tre stora par: Parotis (öronspottkörtel), submandibularis och sublingualis, plus många små spottkörtlar i munslemhinnan.

Anatomi och morfologi

• Acini kan vara serösa (parotis), mukösa eller blandade (submandibularis/sublingualis) och tömmer sig via utförsgångar.
• N. facialis löper genom parotiskörteln och delar den i en ytlig och en djup lob.

Funktion

• Saliv innehåller Amylas, Mucin, Lysozym och Sekretoriskt IgA och bidrar till nedbrytning av föda, smörjning och munhälsa.

Klinisk betydelse

• Sjukdomar: Sialoadenit (inflammation), Sialolithiasis (spottsten, vanligast i submandibularis/Whartons gång), Sjögrens syndrom och tumörer.
• Tumörer: Pleomorft adenom är vanligast (benignt), följt av Warthins tumör; maligna former, se Spottkörtelcancer.
• Prov tas ofta med Finnålspunktion och bedöms cytologiskt enligt Milansystemet.

Tenta-fokus

Regel: ju mindre spottkörtel, desto högre andel maligna tumörer. Parotistumörer är vanligast men oftast benigna (Pleomorft adenom); tumörer i små spottkörtlar är oftare maligna.

Klinisk pärla

N. facialis går genom parotis — Facialispares vid en parotisknöl är ett alarmerande malignitetstecken. Spottsten sitter oftast i submandibulariskörtelns Whartons gång.

Kopplingar

• Spottkörtelcancer — malign tumör utgången från körteln.
• Milansystemet — cytologiskt klassifikationssystem för spottkörtelprov.
• Pleomorft adenom — vanligaste spottkörteltumören (benign).
• Finnålspunktion — vanlig provtagningsmetod.