Järnfärgning

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Järnfärgning är en histokemisk färgning av benmärgsutstryk eller benmärgsbiopsi som gör depåjärnet synligt i mikroskopet. Den utgör referensmetoden för bedömning av kroppens järnförråd.

Mekanism

• Metoden bygger på Berlinerblåreaktionen: ferrijoner i hemosiderin och ferritin reagerar med ferrocyanid och bildar en klarblå fällning.
• Två saker bedöms: depåjärnet i RES-makrofagerna och andelen sideroblaster — erytroblaster med synliga järngranula.
• Vid järnbrist saknas både makrofagjärn och sideroblaster.
• Vid ökad hemolys frisätts stora mängder järn från nedbrutna erytrocyter i RES, vilket ger ett starkt positivt färgningsutfall.
• Vid inflammation är makrofagjärnet rikligt medan sideroblasterna är få — järnet finns men frigörs inte.

Klinisk relevans & Diagnostik

Vid hemolytisk anemi är benmärgen livligt erytropoetisk, vanligen normoblastisk med varierande grad av vänsterförskjutning, och karakteristiskt fynd är starkt positiv järnfärgning. Vid järnbristanemi är järnhalten i benmärgen minskad eller ej påvisbar, medan den vid beta-thalassemia minor är ökad — en av de viktiga skiljepunkterna mellan dessa båda mikrocytära tillstånd. Eftersom S-Ferritin är ett akutfasprotein och kan bli falskt normalt vid samtidig inflammation, behåller järnfärgningen sitt värde som direkt mått på depåerna i svårtolkade fall.

Kopplingar

Relaterat: Sideroblaster, Hemosiderin, Ferritin, Benmärg, Järnbrist, Järnstatus, Retikuloendoteliala systemet