Nefrit

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 08 Njurmarkörer och Urindiagnostik

Vad är det?

Samlingsbegrepp för inflammatorisk sjukdom i njurvävnaden. Beroende på vilken struktur som drabbas skiljer man på glomerulonefrit (glomerulusinflammation), interstitiell nefrit (tubulointerstitiell inflammation) och pyelonefrit (bakteriell infektion i njurbäcken och njurparenkym).

Mekanism

• Glomerulonefrit orsakas oftast av immunkomplexinlagring eller antikroppar mot basalmembranet, med komplementaktivering och skadad filtrationsbarriär → hematuri och proteinuri.
• Interstitiell nefrit är ofta läkemedelsutlöst eller del av en systemsjukdom som SLE och drabbar främst tubuli med nedsatt koncentrationsförmåga som följd.
• Pyelonefrit är en uppåtstigande bakteriell infektion från urinvägarna.
• Akut nefrit ger vätskeretention med oliguri och ödem; kronisk nefrit ger successiv nefronförlust med polyuri och nedsatt koncentrationsförmåga, och kan sluta i kronisk njursvikt.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Kronisk nefrit är en klassisk orsak till polyuri (> 2,0 L/dygn), medan akut nefrit i stället ger oliguri (< 0,5 L/dygn).
• Urinsedimentet lokaliserar processen: vid akut glomerulonefrit ses erytrocyter, njurepitel, hyalina och korniga cylindrar samt erytrocytcylindrar; vid kronisk glomerulonefrit dominerar vaxcylindrar; vid pyelonefrit ses leukocyter, glitterceller och leukocytcylindrar.
• Dysmorfa erytrocyter talar för glomerulärt blödningsursprung.
• Funktionen följs med eGFR från Kreatinin och Cystatin C, samt med kvantitativ albuminutsöndring.

Kopplingar

Relaterat: Glomerulonefrit, Pyelonefrit, Urinsediment, Cylindrar i urin, Dysmorfa erytrocyter, Polyuri, Njurinsufficiens, Nefrotiskt syndrom