Nefrit
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 08 Njurmarkörer och Urindiagnostik
Vad är det?
Samlingsbegrepp för inflammatorisk sjukdom i njurvävnaden. Beroende på vilken struktur som drabbas skiljer man på glomerulonefrit (glomerulusinflammation), interstitiell nefrit (tubulointerstitiell inflammation) och pyelonefrit (bakteriell infektion i njurbäcken och njurparenkym).
Mekanism
- Glomerulonefrit orsakas oftast av immunkomplexinlagring eller antikroppar mot basalmembranet, med komplementaktivering och skadad filtrationsbarriär → hematuri och proteinuri.
- Interstitiell nefrit är ofta läkemedelsutlöst eller del av en systemsjukdom som SLE och drabbar främst tubuli med nedsatt koncentrationsförmåga som följd.
- Pyelonefrit är en uppåtstigande bakteriell infektion från urinvägarna.
- Akut nefrit ger vätskeretention med oliguri och ödem; kronisk nefrit ger successiv nefronförlust med polyuri och nedsatt koncentrationsförmåga, och kan sluta i kronisk njursvikt.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Kronisk nefrit är en klassisk orsak till polyuri (> 2,0 L/dygn), medan akut nefrit i stället ger oliguri (< 0,5 L/dygn).
- Urinsedimentet lokaliserar processen: vid akut glomerulonefrit ses erytrocyter, njurepitel, hyalina och korniga cylindrar samt erytrocytcylindrar; vid kronisk glomerulonefrit dominerar vaxcylindrar; vid pyelonefrit ses leukocyter, glitterceller och leukocytcylindrar.
- Dysmorfa erytrocyter talar för glomerulärt blödningsursprung.
- Funktionen följs med eGFR från Kreatinin och Cystatin C, samt med kvantitativ albuminutsöndring.
Kopplingar
Relaterat: Glomerulonefrit, Pyelonefrit, Urinsediment, Cylindrar i urin, Dysmorfa erytrocyter, Polyuri, Njurinsufficiens, Nefrotiskt syndrom