Parenteral nutrition
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Nutritionsbehandling — näring intravenöst, förbi mag-tarmkanalen |
| Indikation | Icke-fungerande eller otillgänglig tarm > 5–7 dygn |
| Innehåll | Glukos, aminosyror, fettemulsion, elektrolyter, Vitaminer, spårämnen |
| Nyckelrisk | Refeeding syndrome, kateterrelaterad sepsis, Leversteatos |
| Regel | If the gut works, use it — Enteral nutrition är alltid förstahandsval |
Vad är det?
- Tillförsel av kompletta näringslösningar direkt i blodbanan när tarmen inte kan användas.
- Total parenteral nutrition (TPN) = allt energibehov intravenöst; supplementerande PN = komplement till otillräckligt peroralt/enteralt intag.
- Ges som all-in-one-påse (trekammarpåse) med glukos, aminosyror och fettemulsion i samma bag.
Indikationer
- Kort tarm-syndrom efter omfattande tarmresektion.
- Högflödesfistel, Ileus, svår Mukosit efter cytostatika eller stamcellstransplantation.
- Svår Pankreatit där enteral nutrition inte tolereras (obs: enteral nutrition är annars förstahandsval även vid pankreatit).
- Uttalad malabsorption, tarmischemi, svår inflammatorisk tarmsjukdom med tarmvila.
- Pre- och postoperativt vid grav undernäring (viktnedgång > 10–15 %).
Sammansättning och beräkning
| Komponent | Behov per kg och dygn | Kommentar |
|---|---|---|
| Energi | 25–30 kcal | Lägre initialt vid risk för refeeding |
| Aminosyror | 1,0–1,5 g | Ökas till 1,5–2,0 g vid katabolism/dialys |
| Glukos | 2–4 g (max ~4–5 mg/kg/min) | Överskott ger Hyperglykemi och leversteatos |
| Fett | 0,7–1,5 g | Ger essentiella fettsyror, energität (9 kcal/g) |
| Vätska | 30 ml | Justeras efter förluster |
- Vitaminer och spårämnen (inkl. Tiamin, zink, selen) ska tillsättas dagligen — de ingår inte i baspåsen.
Administrering
- Central infart krävs vid osmolalitet > 850 mosm/kg — CVK, PICC-line eller subkutan venport.
- Perifer PN endast för korta kurer med utspädda lösningar; risk för tromboflebit.
- Kontinuerlig infusion över 12–24 timmar; cyklisk nattlig infusion vid hemparenteral nutrition.
- Strikt aseptik vid kopplingar — kateterlumen får inte användas till annat.
Komplikationer
| Komplikation | Mekanism och åtgärd |
|---|---|
| Refeeding syndrome | Insulinpåslag driver fosfat, kalium och magnesium intracellulärt → arytmi, hjärtsvikt, kramper. Starta 10–15 kcal/kg, ge tiamin före glukos, monitorera P-fosfat dagligen |
| Kateterrelaterad sepsis | Ofta koagulasnegativa stafylokocker, Candida — blododla från kateter och perifert |
| Leverpåverkan (PNALD) | Steatos, kolestas, gallsten vid långtidsbehandling; överdriven glukos- och fettillförsel bidrar |
| Metabola rubbningar | Hyperglykemi, hypertriglyceridemi, elektrolytstörning |
| Metabol bensjukdom | Osteoporos vid mångårig PN |
| Trombos | Kateterrelaterad ventrombos i v. subclavia |
Monitorering
- Dagligen initialt: P-glukos, natrium, kalium, fosfat, magnesium, vätskebalans, vikt.
- Veckovis: leverstatus, triglycerider, kreatinin, albumin, CRP.
- Regelbundet vid långtidsbehandling: vitamin D, B12, zink, selen, bentäthet.
Klinisk pärla
Feber hos en patient med TPN och CVK ska betraktas som kateterrelaterad sepsis tills motsatsen bevisats. Ta parade blododlingar (kateter + perifert) och notera differential time to positivity — mer än 2 timmars tidigare växt från katetern talar starkt för kateterinfektion.
Tenta-fokus
Refeeding syndrome är den klassiska tentafrågan: gravt undernärd patient, snabb tillförsel av kolhydrater, fallande fosfat → arytmier och död. Ge alltid Tiamin före glukos för att inte utlösa Wernickes encefalopati.
Kopplingar
- Enteral nutrition — alltid förstahandsalternativet
- Refeeding syndrome — allvarligaste tidiga komplikationen
- Tiamin — måste ges före kolhydrattillförsel
- Malnutrition — indikationsgrunden
- Sepsis — kateterrelaterad infektion som huvudrisk