Vårdhygien
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Preventivt kunskapsområde inom Infektionsmedicin |
| Mål | Förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI) och smittspridning |
| Prevalens VRI | Ca 6–9 % av inneliggande patienter i Sverige |
| Grundbult | Basala hygienrutiner — Handdesinfektion med alkohol |
| Regelverk | SOSFS 2015:10, Vårdhandboken |
Vad är det?
- Vårdhygien omfattar alla åtgärder som förhindrar att smittämnen sprids mellan patienter, från personal till patient, eller från miljön till patient.
- Ungefär en tredjedel av alla VRI bedöms vara undvikbara — vårdhygien är därför en av vårdens mest kostnadseffektiva insatser.
Basala hygienrutiner
- Handdesinfektion med 70 % alkohol före och efter varje patientkontakt, före rent och efter orent moment, samt efter handskanvändning. Cirka 3 ml, intorkning ~30 sekunder.
- Handtvätt med tvål och vatten endast vid synlig smuts och vid Clostridioides difficile eller Norovirus — sporer och nakna virus är alkoholresistenta.
- Kortärmad arbetsdräkt, inga ringar, armbandsur eller konstgjorda naglar.
- Handskar vid kontakt med kroppsvätskor — de ersätter aldrig handdesinfektion.
- Plastförkläde/skyddsrock vid risk för stänk eller nära kroppskontakt.
- WHO:s “5 moments”: före patientkontakt, före ren/aseptisk åtgärd, efter risk för kroppsvätskor, efter patientkontakt, efter kontakt med patientnära ytor.
Vanliga vårdrelaterade infektioner
| VRI | Vanlig agens | Nyckelåtgärd |
|---|---|---|
| KAD-UVI | Escherichia coli, Enterokocker | Undvik och avlägsna katetern tidigt |
| Postoperativ sårinfektion | Staphylococcus aureus | Antibiotikaprofylax inom 60 min preop, normotermi |
| Ventilatorassocierad pneumoni | Pseudomonas aeruginosa, Klebsiella | Höjd huvudända 30–45°, munvård |
| Kateterrelaterad sepsis | Koagulasnegativa stafylokocker | Aseptik vid inläggning, klorhexidinsprit |
| Clostridioides difficile-diarré | C. difficile | Antibiotikastyrning, tvål och vatten, sporsanering |
Smittvägar och isolering
- Kontaktsmitta — vanligaste vägen i vården, framför allt indirekt via personalens händer. Åtgärd: basala rutiner, ev. enkelrum.
- Droppsmitta — partiklar >5 µm faller inom ~1–2 m (Influensa, RS-virus, Neisseria meningitidis). Åtgärd: kirurgiskt munskydd, enkelrum.
- Luftburen smitta — droppkärnor <5 µm (Tuberkulos, Mässling, Vattkoppor). Åtgärd: andningsskydd FFP3, undertrycksrum.
- Blodburen smitta — Hepatit B, Hepatit C, HIV. Åtgärd: stickskyddade produkter, aldrig återkorka kanyler, postexpositionsprofylax.
Antibiotikaresistens och smittspårning
- MRSA, VRE, ESBL och karbapenemasproducerande gramnegativer screenas vid vård utomlands senaste sex månaderna.
- Antibiotic stewardship — smal terapi, korta kurer, odla före behandling.
- Anmälningspliktiga fynd enligt Smittskyddslagen rapporteras till smittskyddsläkare.
Klinisk pärla
Vid misstänkt Clostridioides difficile eller Norovirus räcker inte handsprit — sporer och nakna kapsidvirus överlever alkohol. Tvätta med tvål och vatten (mekanisk avlägsning) och desinficera ytor med klorpreparat.
Tenta-fokus
Kunna WHO:s fem tillfällen för handhygien och kunna motivera varför handskar inte ersätter handdesinfektion (mikroperforationer, kontamination vid av-tagning). Kunna para ihop smittväg med rätt skyddsutrustning: droppsmitta → munskydd, luftburen → FFP3.
Kopplingar
- Vårdrelaterad infektion — det som ska förhindras
- Handdesinfektion — enskilt viktigaste åtgärden
- MRSA — klassisk vårdhygienisk utmaning
- Clostridioides difficile — sporbildare som kräver särskilda rutiner
- Antibiotikaresistens — drivkraften bakom stewardship
- Smittskyddslagen — juridiskt ramverk
- Aseptik — närliggande princip vid ingrepp