Järnbehandling

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Järnbehandling är substitution med järn peroralt eller intravenöst vid järnbrist och järnbristanemi. Behandlingen syftar till att först normalisera erytropoesen och därefter fylla upp kroppens järndepåer.

Mekanism

• Peroralt järn tas upp i tarmslemhinnan, särskilt i duodenum, där det binds till apoferritin under bildning av ferritin.
• Från ferritinet avges järn till transferrin och transporteras till benmärgen, där det används för hemoglobinbildning.
• Effekten syns först i de nybildade cellerna. Rtc(B)-MCH — retikulocythemoglobin — ändras inom dagar, medan MCH och MCHC förändras långsamt eftersom erytrocyternas livslängd är 120 dagar.
• Ett tidigt behandlingssvar ses också som retikulocytos när benmärgen får tillgång till substrat.
• Vid funktionell järnbrist under pågående inflammation hålls järnet kvar i makrofagerna, varför peroral behandling ofta har dålig effekt.

Klinisk relevans & Diagnostik

Behandlingssvaret följs med Rtc(B)-MCH, som normaliseras redan 2–4 dagar efter påbörjad järnbehandling — alltså tidigare än korrigeringen av järnförrådet i benmärgen. Detta kan ge en falskt negativ bedömning av järnstatus om provet tas efter insatt behandling. Riktområdet vid järnsubstitution är Rtc(B)-MCH > 30 pg. Innan behandling påbörjas ska järnbristens orsak utredas — kostanamnes, synliga blödningar, menstruationsrubbningar, malabsorption och F-Hb. Blodprover för järnstatus måste dessutom tas före eventuell blodtransfusion.

Tenta-fokus

Om en misstänkt talassemi felaktigt behandlas som järnbristanemi med långvarig järntillförsel kan det i värsta fall framkalla hemokromatos. Kontrollera S-Ferritin och B-EPK innan järn ges långsiktigt.

Kopplingar

Relaterat: Järnbrist, Järnbristanemi, Järnstatus, Ferritin, Funktionell järnbrist, Hemokromatos, Retikulocyter, F-Hb