Microsporum

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Dermatofyt (mögelsvamp), ordning Onygenales
Viktigaste art	Microsporum canis (zoofil, katt och hund)
Angriper	Hud och hår — aldrig naglar
Nyckelfynd	Grönt fluorescerande hår i Wood-lampa, makrokonidier med taggig yta
Behandling	Peroral Terbinafin eller Griseofulvin vid hårbottenengagemang

Vad är det?

• Ett av tre dermatofytsläkten tillsammans med Trichophyton och Epidermophyton.
• Keratinofila svampar som lever på Keratin i stratum corneum och hårskaft.
• Viktigaste arter: M. canis (zoofil), M. audouinii (antropofil), M. gypseum (geofil, jord).

Mikrobiologi

Släkte	Hud	Hår	Nagel	Makrokonidier
Microsporum	Ja	Ja	Nej	Stora, spolformade, tjock taggig vägg, 6+ celler
Trichophyton	Ja	Ja	Ja	Cigarrformade, slätväggiga, få
Epidermophyton	Ja	Nej	Ja	Klubbformade, i knippen

• Odlas på Sabouraud-agar med cykloheximid, 25–30 °C, växttid 1–3 veckor.
• M. canis ger gul baksida på kolonin och riklig makrokonidieproduktion.

Smittvägar

• Zoofil smitta dominerar i Sverige: direktkontakt med katt eller hund, ofta en till synes frisk kattunge.
• Antropofil smitta (M. audouinii) mellan barn i skola/förskola — kan ge utbrott.
• Geofil smitta via jordkontakt.
• Fomiter: hårborstar, mössor, kuddar. Sporer överlever i månader i miljön.

Patogenes

• Svampen producerar Keratinaser och elastas som bryter ned keratin.
• Ektotrix-invasion: artrokonidier bildas utanpå hårskaftet → håret bryts av några millimeter över hudytan.
• Zoofila arter ger kraftigare inflammatoriskt svar än antropofila → risk för Kerion (upphöjd, varig, smärtsam härd) och ärrbildande alopeci.

Kliniska bilder

• Tinea capitis — vanligast hos förskolebarn: fjällande, avgränsad fläck med avbrutna hårstrån, klåda, ibland occipital Lymfadenopati.
• Tinea corporis — ringformad, rodnad randzon med central utläkning (“ringorm”).
• Tinea faciei och Tinea manuum förekommer.
• Kerion — kraftig inflammatorisk variant, förväxlas ofta med bakteriell abscess.
• Ger inte Onykomykos eller tinea cruris.

Diagnostik

• Wood-lampa (UV 365 nm): M. canis och M. audouinii fluorescerar klargrönt — Trichophyton gör det inte (undantag T. schoenleinii).
• Direktmikroskopi av hårstrån/skrap i 20 % KOH: hyfer och sporer utanpå hårskaftet.
• Svampodling för artbestämning; PCR snabbast och känsligast.
• Utred och behandla eventuellt sällskapsdjur — annars återkommer infektionen.

Behandling

Lokalisation	Behandling
Tinea corporis, begränsad	Lokal Terbinafin-kräm eller Imidazoler 2–4 veckor
Tinea capitis	Alltid peroral behandling — lokalbehandling når inte hårfollikeln
Microsporum i hårbotten	Griseofulvin 6–8 v (bäst evidens vid Microsporum) eller Itrakonazol
Kerion	Systemisk antimykotika ± kort steroidkur mot inflammationen

• Terbinafin har något sämre effekt mot Microsporum än mot Trichophyton → längre kur eller griseofulvin.
• Komplettera med Ketokonazol-schampo till patient och familj för att minska sporspridning.

Klinisk pärla

Barn med fjällande fläck i hårbotten och en ny kattunge hemma = M. canis tills motsatsen är bevisad. Wood-lampan i mottagningsrummet ger svar direkt — grön fluorescens.

Tenta-fokus

Minnesregeln för dermatofyternas målorgan: Microsporum = hud + hår (ej nagel), Epidermophyton = hud + nagel (ej hår), Trichophyton = alla tre. Och: tinea capitis kräver systemisk behandling.

Kopplingar

• Dermatofyt — övergripande svampgrupp
• Tinea capitis — den viktigaste kliniska manifestationen
• Wood-lampa — diagnostiskt verktyg direkt på mottagningen
• Trichophyton — vanligaste dermatofytsläktet i Sverige, jämförelseobjekt
• Griseofulvin — klassiskt förstahandsval just vid Microsporum