Aorta
Kurs: Basvetenskap 3
Vad är det?
- Kroppens största artär, som transporterar syresatt blod från Vänster kammare till hela systemkretsloppet.
- Diameter cirka 2–3 cm vid roten och avsmalnande distalt.
- En elastisk artär av konduktanstyp — dess väggegenskaper är lika viktiga som dess transportfunktion.
Läge och indelning
- Aorta ascendens — från Aortaklaffen upp till truncus brachiocephalicus. Här avgår koronarkärlen från sinus Valsalvae.
- Aortabågen — avger truncus brachiocephalicus, vänster Arteria carotis communis och vänster Arteria subclavia. Korsas av Nervus laryngeus recurrens på vänster sida (slingrar runt Ligamentum arteriosum).
- Aorta descendens thoracica — från isthmus till Diafragma (hiatus aorticus i nivå med Th12). Avger interkostalartärer och bronkialartärer.
- Aorta abdominalis — avger Truncus coeliacus (Th12), Arteria mesenterica superior (L1), aa. renales (L1–L2) och Arteria mesenterica inferior (L3). Delar sig i Arteria iliaca communis vid L4.
Histologi och kärlförsörjning
- Tre lager: Tunica intima (Endotel + subendotelialt bindväv), Tunica media (koncentriska lameller av Elastin och Glatt muskulatur), Tunica adventitia.
- Median är exceptionellt elastinrik — cirka 40–70 elastiska lameller.
- Kärlväggen är för tjock för diffusion och försörjs av egna små kärl, Vasa vasorum, i adventitia och yttre media.
- Innervation via sympatiska fibrer; Baroreceptorer i aortabågen signalerar via Nervus vagus.
Funktion
- Windkesseleffekten: under systole utvidgas aorta och lagrar elastisk energi; under diastole återfjädrar den och driver blodflödet vidare. Detta omvandlar pulsatilt flöde till nästan kontinuerligt perifert flöde.
- Diastolisk återfjädring är dessutom det som driver Koronarcirkulationen, eftersom koronarkärlen huvudsakligen perfunderas i diastole.
- Bidrar till att sänka Pulstrycket och därmed Vänsterkammarens efterbelastning.
- Med ålder och Ateroskleros minskar elasticiteten → ökat pulstryck, isolerad systolisk Hypertoni och ökad efterbelastning.
Klinisk relevans
- Aortaaneurysm — dilatation >50 % av normal diameter; abdominellt aortaaneurysm är vanligast, riskfaktorer är Rökning, Hypertoni, ålder och manligt kön. Screening med Ultraljud av 65-åriga män i Sverige.
- Aortadissektion — intimarift ger blod i median; Stanford A (engagerar ascendens, kirurgiskt akutfall) och Stanford B. Klassiskt riva-i-ryggen-smärta och sidoskillnad i blodtryck.
- Aortakoarktation — förträngning distalt om vänster a. subclavia; ger hypertoni i armarna, svaga Femoralispulsar och revbensusurer på lungröntgen.
- Aortastenos och Aortainsufficiens — klaffsjukdomar med typiska blåsljud och tryck-/volymbelastning av vänster kammare.
- Marfans syndrom (Fibrillin-1) och Ehlers-Danlos syndrom typ IV ger Cystisk medianekros med kraftigt ökad dissektionsrisk.
- Kardiovaskulär syfilis drabbar vasa vasorum i aorta ascendens och ger sackulärt aneurysm.
Klinisk pärla
Blodtrycksskillnad över 20 mmHg mellan armarna hos en patient med akut svår bröst- eller ryggsmärta talar starkt för Aortadissektion. Att ge Trombolys på misstänkt hjärtinfarkt hos en dissektionspatient kan vara direkt dödligt — därför mäts blodtryck i båda armarna.
Tenta-fokus
Lär avgångsnivåerna utantill: truncus coeliacus Th12, a. mesenterica superior L1, aa. renales L1–L2, a. mesenterica inferior L3, bifurkationen L4. Kom också ihåg att Nervus laryngeus recurrens sinister slingrar under aortabågen — därför kan aortaaneurysm ge Heshet (Ortners syndrom).
Kopplingar
- DT-angiografi — kärlavbildning
- Aortaklaffen — utflödesventil mot vänster kammare
- Windkesseleffekten — central hemodynamisk funktion
- Aortadissektion — livshotande akuttillstånd
- Aortaaneurysm — vanligaste strukturella sjukdomen
- Marfans syndrom — bindvävssjukdom med aortapåverkan