Hjärnatrofi

Kurs: Basvetenskap 4

Vad är det?

  • Hjärnatrofi = förlust av hjärnvolym, till följd av att nervceller, synapser, dendriter, axoner och Myelin går förlorade.
  • Ses radiologiskt som vidgade sulci, förminskade gyri och kompensatoriskt vidgade ventriklar (ex vacuo-dilatation).
  • Kan vara generaliserad (diffus) eller fokal/regional (t.ex. temporallobsatrofi), och är ett fynd — inte en diagnos.

Fysiologi och normalt åldrande

  • Hjärnvolymen når sin topp i ung vuxen ålder och minskar därefter med ca 0,2–0,5 % per år, snabbare efter 60 års ålder.
  • Vid neurodegenerativ sjukdom är takten 1–2,5 % per år — atrofitakt är därför ett användbart mått i studier och i klinik.
  • Grå substans minskar tidigt, vit substans senare.

Etiologi

Klinisk bild

  • Ospecifik i sig; symtomen styrs av var atrofin sitter:
    • Mediala temporalloben ⟶ episodisk minnesstörning (Alzheimers sjukdom).
    • Frontalt ⟶ personlighetsförändring, hämningsbortfall, apati, exekutiv svikt.
    • Parietalt ⟶ visuospatiala svårigheter, apraxi.
    • Cerebellärt ⟶ Ataxi, dysartri, gångrubbning.
  • Kognitiv svikt, Demens, gångstörning, Epilepsi (särskilt vid fokal atrofi).

Diagnostik

  • MRT hjärna är förstahandsmetod — bättre än Datortomografi för regional bedömning.
  • Strukturerade skalor: MTA-skalan (medial temporallobsatrofi, Scheltens), GCA (global kortikal atrofi), Koedam (parietal atrofi), Fazekas för vitsubstansförändringar.
  • Kompletterande: FDG-PET (hypometabolism föregår atrofi), amyloid-/tau-PET, Likvor-analys (Aβ42, total-tau och fosfo-tau, NfL).
  • Uteslut behandlingsbara orsaker: Normaltryckshydrocefalus (ventrikelvidgning utan motsvarande sulcusvidgning + gångstörning, inkontinens, kognitiv svikt), Hypotyreos, B12-brist, Depression (“pseudodemens”), Subduralhematom.

Handläggning

  • Ingen behandling återställer förlorad hjärnvolym — fokus på att bromsa och kompensera.
  • Behandla vaskulära riskfaktorer (Hypertoni, Diabetes mellitus, Statiner, rökstopp), alkoholstopp, vitaminsubstitution.
  • Symtomatisk demensbehandling: Kolinesterashämmare, Memantin; nyare anti-amyloida antikroppar (Lekanemab) bromsar men ökar paradoxalt hjärnatrofitakten (volymminskning av oklar betydelse, “pseudoatrofi”).
  • Fysisk aktivitet, kognitiv stimulans, hörselkorrigering och social kontakt har evidens för minskad demensrisk.

Klinisk pärla

Atrofi på MRT korrelerar dåligt med symtom hos den enskilda patienten — det finns både uttalat atrofiska hjärnor hos kognitivt friska och normala bilder vid tidig demens. Diagnosen ställs kliniskt; radiologin stödjer och utesluter alternativ.

Tenta-fokus

Kunna skilja atrofi med ex vacuo-vidgade ventriklar (sulci också vidgade) från Normaltryckshydrocefalus (ventriklar vidgade, sulci trånga i vertex, Hakims triad) — den senare är behandlingsbar med shunt. Koppla också regional atrofi till rätt sjukdom: hippocampus ⟶ Alzheimer, frontotemporalt ⟶ FTD, caudatus ⟶ Huntington.

Kopplingar