Turistdiarré

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Akut diarré som drabbar resenärer från höginkomstländer vid vistelse i låg- och medelinkomstländer, definierad som ≥3 lösa avföringar per dygn med minst ett åtföljande symtom (buksmärta, illamående, feber, tenesmer).
• Drabbar 20–50 % av resenärer till högriskområden (Syd- och Sydostasien, Afrika söder om Sahara, Latinamerika); insjuknar oftast dag 3–7.

Etiologi

• Bakterier (80–90 %): ETEC (enterotoxinbildande E. coli) är vanligast globalt; EAEC, Campylobacter jejuni (dominerar i Sydostasien), Shigella, Salmonella och Aeromonas.
• Virus (5–15 %): Norovirus (särskilt kryssningsfartyg), rotavirus hos barn.
• Protozoer (<5 %): Giardia intestinalis, Entamoeba histolytica, Cryptosporidium, Cyclospora cayetanensis — dessa ger typiskt mer utdraget förlopp (>2 veckor).
• Smittväg: fekal-oral via kontaminerat vatten, is, oskalad frukt, råa grönsaker och otillräckligt upphettad mat.

Patofysiologi

• Sekretorisk (icke-inflammatorisk) typ: ETEC fäster med kolonisationsfaktorer och utsöndrar LT (aktiverar adenylatcyklas → cAMP) och ST (aktiverar guanylatcyklas → cGMP) → massiv kloridsekretion via CFTR och vattenlösa vattniga diarréer utan blod.
• Inflammatorisk (dysenterisk) typ: Shigella, Campylobacter, invasiv Salmonella invaderar kolonmukosan → feber, blodig diarré, tenesmer, leukocyter i faeces.

Diagnostik

• Oftast ingen provtagning vid lindrig, kortvarig diarré.
• Vid feber, blodig diarré, svår sjukdom eller >1 veckas duration: faecesodling/PCR-panel för bakterier, mikroskopi/antigen/PCR för parasiter, samt Clostridioides difficile om antibiotika givits.

Behandling

• Vätskeersättning är grunden — ORS (oral rehydreringslösning) enligt WHO.
• Loperamid vid vattnig diarré utan feber eller blod; ska undvikas vid dysenteri och hos små barn (risk för toxisk megakolon och förlängd bakterieutsöndring).
• Antibiotika reserveras för medelsvår–svår sjukdom: Azitromycin (förstahandsval, särskilt Sydostasien pga kinolonresistens hos Campylobacter jejuni), alternativt Ciprofloxacin eller Rifaximin vid icke-invasiv sjukdom.
• Vid Giardia: Metronidazol eller Tinidazol.

Komplikationer och prevention

• Postinfektiös IBS, laktosintolerans och reaktiv artrit (HLA-B27-associerad) efter Campylobacter, Shigella, Salmonella och Yersinia.
• Guillain-Barrés syndrom efter Campylobacter jejuni via molekylär mimikry mot gangliosider.
• Prevention: “boil it, cook it, peel it or forget it”; handhygien. Antibiotikaprofylax rekommenderas inte rutinmässigt pga resistensdrivning och risk för ESBL-kolonisering.

Klinisk pärla

Resenärer koloniseras ofta av ESBL-producerande Enterobacterales efter resa till Indien — särskilt om antibiotika tagits. Detta ska påverka empiriskt antibiotikaval om patienten senare får urosepsis.

Tenta-fokus

Kunna skilja sekretorisk (ETEC, vattnig, ingen feber, Loperamid OK) från inflammatorisk/dysenterisk (Shigella/Campylobacter, feber + blod, Loperamid kontraindicerat). Kunna att Azitromycin är förstahandsval i Sydostasien pga kinolonresistens.

Kopplingar

• ETEC — vanligaste agens
• Campylobacter jejuni — dominerar i Sydostasien, ger Guillain-Barrés syndrom
• Azitromycin — förstahandsantibiotikum
• Tenesmer — symtom vid dysenterisk form
• ORS — grundbehandlingen