Indometacin
Kurs: Basvetenskap 5
| Typ | Icke-selektivt NSAID (indolättiksyraderivat) |
| Verkningsmekanism | Potent reversibel hämning av COX-1 och COX-2 |
| Särindikationer | Slutning av Persisterande ductus arteriosus, akut Gikt, hemikrania continua/paroxysmal hemikrani |
| Dosering vuxna | 25–50 mg × 2–3 p.o., max 200 mg/dygn; supp 50–100 mg |
| Nyckelbiverkan | GI-ulcus, njurpåverkan, CNS-biverkningar (huvudvärk hos 10–25 %) |
| Kontraindikation | Tredje trimestern, aktivt ulcus, svår hjärt-/njursvikt |
Verkningsmekanism
- Indometacin binder reversibelt och kompetitivt till cyklooxygenasets aktiva säte och blockerar omvandlingen av Arakidonsyra till prostaglandin H2 — det gemensamma steget för alla Prostaglandiner, Prostacyklin och Tromboxan.
- Hämmar både COX-1 och COX-2 och är ett av de mest potenta NSAID som finns — vilket förklarar både den kraftiga effekten och den ogynnsamma biverkningsprofilen.
- Följd: minskad PGE2 → mindre inflammation, mindre perifer sensitisering av nociceptorer, sänkt hypotalamisk temperatursättpunkt (antipyres).
- Har dessutom vissa COX-oberoende effekter: hämmar neutrofil migration, minskar cerebralt blodflöde (via vasokonstriktion) och kan hämma fosfolipas A2 och C.
Farmakokinetik
- Nästan fullständig peroral biotillgänglighet (~100 %), Tmax 1–2 timmar.
- Proteinbindning 99 % — konkurrerar om albuminbindning med Warfarin, sulfonureider och Metotrexat.
- Halveringstid 4,5 timmar hos vuxna men 12–20 timmar hos prematura nyfödda — därför långa dosintervall vid PDA-behandling.
- Metaboliseras i levern (O-demetylering, glukuronidering) och genomgår enterohepatisk cirkulation, vilket bidrar till GI-toxiciteten.
Indikationer
| Indikation | Dos | Kommentar |
|---|---|---|
| Persisterande ductus arteriosus | 0,2 mg/kg i.v. × 3 doser med 12–24 h intervall | Ibuprofen har numera ofta ersatt indometacin (mindre njur-/tarmpåverkan) |
| Akut Gikt | 50 mg × 3 i 2–3 dagar, sedan nedtrappning | Alternativ till Naproxen och Kolkicin |
| Paroxysmal hemikrani / hemikrania continua | 25–75 mg × 3 | Absolut och diagnostisk effekt — definierande för diagnosen |
| Ankyloserande spondylit, artros, RA | 25–50 mg × 2–3 | Effektivt men biverkningsbegränsat |
| Akut bursit, tendinit | 25–50 mg × 3 | Kort kur |
| Polyhydramnios / hotande förtidsbörd (tokolys) | Specialistbruk, < v 32 | Kortvarigt, med ultraljudsövervakning |
Ductus arteriosus — den fysiologiska kopplingen
- Under fosterlivet hålls ductus arteriosus öppen av PGE2 och PGI2 från placenta och ductusvävnaden, samt av den låga syrgasspänningen.
- Vid födseln stiger PaO2 och prostaglandinnivåerna faller → funktionell slutning inom 24–72 timmar, anatomisk inom 2–3 veckor (→ ligamentum arteriosum).
- Hos prematura barn misslyckas detta ofta → PDA med vänster-högershunt → lungödem, hjärtsvikt, svårighet att komma ur respirator, nekrotiserande enterokolit.
- Indometacin (eller Ibuprofen eller Paracetamol) hämmar prostaglandinsyntesen → ductus sluts. Framgång i ca 70–80 %.
- Omvänt: vid ductusberoende hjärtfel (transposition, pulmonalatresi, hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, preduktal coarctatio) ska ductus hållas öppen med Alprostadil (PGE1)-infusion tills kirurgi.
- Samma mekanism förklarar varför NSAID är kontraindicerade i tredje trimestern — risk för prematur ductusslutning in utero med pulmonell hypertension hos den nyfödde, samt oligohydramnios genom minskad fetal njurperfusion.
Biverkningar
- Gastrointestinala (vanligast): dyspepsi, Ulcus, blödning, perforation. Orsak: COX-1-hämning → förlust av PGE2-medierat slemhinneskydd (bikarbonat, mucin, blodflöde). Indometacin har bland de högsta GI-riskerna av alla NSAID. Ge Protonpumpshämmare vid riskfaktorer.
- Renala: prostaglandiner (PGE2, PGI2) dilaterar afferenta arteriolen. Vid nedsatt cirkulation (hypovolemi, hjärtsvikt, cirros, äldre) är GFR prostaglandinberoende → NSAID ger akut njurskada, natrium- och vattenretention, hyperkalemi, ödem och hypertoni. Även interstitiell nefrit och papillnekros.
- CNS — särskilt utmärkande för indometacin: huvudvärk hos 10–25 %, yrsel, konfusion, depression, psykos hos äldre. Detta beror på hög lipofilicitet och god passage över Blod-hjärnbarriären.
- Kardiovaskulära: ökad risk för Hjärtinfarkt och Stroke, försämrad Hjärtsvikt, blodtrycksstegring.
- Hematologiska: hämmad trombocytaggregation (reversibel, till skillnad från ASA:s irreversibla), sällsynt agranulocytos och aplastisk anemi.
- Hos prematura: minskat cerebralt, mesenteriellt och renalt blodflöde → oliguri, hyponatremi, ökad blödningsbenägenhet och risk för spontan intestinal perforation (särskilt i kombination med steroider).
- Trippelwhammy: NSAID + ACE-hämmare/ARB + Diuretika är en klassisk kombination för akut njursvikt.
Interaktioner
- Warfarin och DOAK — additiv blödningsrisk (trombocythämning + slemhinneskada + proteinbindningskonkurrens).
- ACE-hämmare/ARB och diuretika — nedsatt effekt och njursvikt.
- Litium och Metotrexat — minskad renal utsöndring → toxiska nivåer.
- ASA — NSAID kan blockera ASA:s tillgång till COX-1 och upphäva den kardioprotektiva effekten.
- Kortikosteroider — kraftigt ökad ulcusrisk.
- SSRI — additiv blödningsrisk.
Kontraindikationer
- Aktivt eller anamnestiskt ulcus/GI-blödning, svår Hjärtsvikt (NYHA III–IV), eGFR < 30 ml/min, svår leversvikt, Aspirinutlöst astma (Samters triad), graviditetsvecka 20 och framåt (särskilt tredje trimestern), pågående behandling med annat NSAID.
Klinisk pärla
Paroxysmal hemikrani och hemikrania continua svarar absolut på indometacin — utebliven effekt vid adekvat dos (upp till 225 mg/dygn) talar starkt emot diagnosen. Det är ett av få exempel i medicinen där ett läkemedelssvar i sig är diagnostiskt kriterium, och skiljer dessa tillstånd från Klusterhuvudvärk.
Tenta-fokus
Prostaglandin och ductus arteriosus i båda riktningarna: PGE2 håller ductus öppen → indometacin/ibuprofen stänger PDA hos prematura; Alprostadil (PGE1) håller den öppen vid ductusberoende hjärtfel. Samma fysiologi förklarar varför NSAID är kontraindicerade sent i graviditeten.
Kopplingar
- NSAID — läkemedelsgruppen
- COX-1 och COX-2 — måltavlorna
- Prostaglandiner — de mediatorer som blockeras
- Persisterande ductus arteriosus — särindikation hos prematura
- Alprostadil — den farmakologiska motsatsen
- Gikt — klassisk akutindikation