Skleroserande keratit
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Skleroserande keratit är en kronisk, progressiv grumling och vaskularisering av hornhinnan som slutar i en tät, ärromvandlad hornhinna och Blindhet.
- Klassiskt beskriven som en av de blindande manifestationerna vid Onkocerkos (flodblindhet) orsakad av Onchocerca volvulus.
- Utvecklas långsamt över år som resultat av upprepad inflammation, i motsats till akut Keratit med snabbt förlopp.
Etiologi
- Onchocerca volvulus — huvudorsak globalt; Mikrofilarier vandrar in i kornea och utlöser inflammation vid sin död.
- Trakom orsakat av Chlamydia trachomatis serotyp A–C — via Trikiasis och kronisk skavning.
- Lepra med Nervus trigeminus-skada, Lagoftalmus och sekundär exponeringskeratit.
- Herpes simplex-virus och Varicella zoster-virus med recidiverande stromal keratit.
- Onkocerkos-relaterad Wolbachia-frisättning bidrar starkt till inflammationen.
- Icke-infektiöst: Sklerit-associerad skleroserande keratit vid Reumatoid artrit och Granulomatös polyangit.
Patofysiologi
- Vid onkocerkos migrerar Mikrofilarier från subkutana noduli till ögats främre segment.
- Levande mikrofilarier tolereras relativt väl; det är när de DÖR som endosymbioten Wolbachia frisätts.
- Wolbachia-lipoproteiner aktiverar Toll-liknande receptor 2 på Neutrofiler och Makrofager → kraftig inflammation.
- Upprepade inflammationsepisoder ger Punktat keratit (“snöflingeopaciteter”), därefter Neovaskularisering, stromal fibros och slutligen tät ärromvandling.
- Typiskt börjar grumlingen nedtill och nasalt/temporalt och sprider sig inåt över pupillområdet.
- Samtidigt kan Korioretinit, Optikusatrofi och Främre uveit utvecklas.
Symtom och diagnostik
- Gradvis Synnedsättning, Fotofobi, tårflöde och känsla av grus i ögat.
- Vid onkocerkos samtidigt intensiv Klåda, Onkodermatit, Leopardhud, Lichenifiering och Ljumsklymfkörtelförstoring (“hanging groin”).
- Spaltlampeundersökning: mikrofilarier kan ses röra sig i främre kammaren, särskilt efter att patienten suttit framåtlutad några minuter.
- Hudsnitt (skin snips) i saltlösning visar utvandrande mikrofilarier.
- Nodulektomi med histologi visar vuxna maskar.
- PCR och Ov16-antigentest för serologisk screening.
- Mazzotti-test med Dietylkarbamazin används inte längre på grund av risk för svåra reaktioner.
Behandling och prevention
- Ivermektin 150 µg/kg är förstahandsval — dödar Mikrofilarier men inte den vuxna masken; ges var 6–12:e månad i 10–15 år.
- Doxycyklin i 4–6 veckor dödar Wolbachia och gör de vuxna maskarna sterila — den enda tillgängliga makrofilaricida strategin.
- Dietylkarbamazin är KONTRAINDICERAT vid onkocerkos — massiv mikrofilariedöd ger svåra ögonreaktioner och kan förvärra blindheten.
- Kontroll av Loa loa före ivermektin i Centralafrika — hög loiasisbörda ger risk för Encefalopati.
- Massbehandling genom APOC/ESPEN-programmen och vektorkontroll mot knott vid strömmande vattendrag.
- Keratoplastik har dålig prognos i endemiska områden — prevention är avgörande.
Klinisk pärla
Sitt patienten framåtlutad med huvudet nedåt i några minuter före Spaltlampeundersökning — mikrofilarier sjunker då ned i främre kammaren och blir synliga. Ett enkelt bedside-fynd som bekräftar okulär onkocerkos.
Tenta-fokus
Ge ALDRIG Dietylkarbamazin vid misstänkt Onkocerkos — risken för blindande Mazzotti-reaktion är hög. Kontrollera dessutom alltid Loa loa-mikrofilaremi före Ivermektin i Centralafrika. Kom ihåg att blindheten drivs av Wolbachia-utlöst inflammation vid mikrofilariedöd, inte av masken direkt.
Kopplingar
- Onchocerca volvulus — huvudsaklig agens
- Wolbachia — endosymbionten som driver inflammationen
- Ivermektin — mikrofilaricid behandling
- Trakom — annan blindande infektiös keratopati
- Lepra — orsakar exponeringskeratit via nervskada
- Försummade tropiska sjukdomar — global hälsokontext