Trikomoniasis
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Trikomoniasis är en sexuellt överförbar infektion orsakad av flagellaten Trichomonas vaginalis, en protozo.
- Världens vanligaste icke-virala sexuellt överförbara infektion — uppskattningsvis 150 miljoner fall årligen.
- Parasiten finns endast som trofozoit — den bildar INGA cystor, vilket förklarar att den är känslig i yttermiljön och kräver direkt kontaktsmitta.
Mikrobiologi och smittväg
- Päronformad protozo med fyra främre flageller, en lateral undulerande membran och ett axostyl som ger karakteristisk ryckig rörlighet.
- Koloniserar vaginalslemhinnan, uretra, cervix och prostata.
- Smittar nästan uteslutande vid samlag; sällsynt perinatal smitta vid förlossning.
- Inkubationstid 4–28 dagar; hög andel asymtomatiska bärare, särskilt bland män, vilket driver spridningen.
Patofysiologi
- Parasiten fäster vid skivepitel via adhesiner och orsakar direkt cytotoxisk skada och epitelavlossning.
- Utsöndrar cysteinproteaser som bryter ner IgA och slemhinneskyddet.
- Förskjuter vaginalfloran: minskade laktobaciller → stigande vaginalt pH över 4,5 — ofta samtidig bakteriell vaginos.
- Punktformig kolpit med kapillärblödningar ger den klassiska jordgubbscervix (colpitis macularis).
- Inflammationen bryter slemhinnebarriären och ökar risken för HIV-transmission 2–3 gånger.
Symtom
- Kvinnor: riklig, gulgrön, skummig och illaluktande flytning, klåda, sveda, dysuri, dyspareuni, vulvarodnad.
- Jordgubbscervix ses vid gynekologisk undersökning hos cirka 2–5 %, men är patognomon när den finns.
- Män: oftast asymtomatiska; annars uretrit med sparsam flytning, dysuri, ibland epididymit eller prostatit.
- Graviditetskomplikationer: prematur förlossning, för tidig vattenavgång och låg födelsevikt.
Diagnostik
- NAAT/PCR är förstahandsmetod — högst sensitivitet, kan utföras på vaginalprov, urin eller uretraprov.
- Direktmikroskopi av våtutstryk (wet mount) visar rörliga trofozoiter — snabbt och billigt men sensitivitet endast cirka 50–70 %, och parasiterna slutar röra sig när provet kallnar.
- Vaginalt pH över 4,5 och positivt snifftest (amintest) stödjer diagnosen men är ospecifikt.
- Fynd av Trichomonas på cellprov (Papanicolaou) är ett bifynd med låg specificitet — bekräfta med NAAT.
- Testa alltid för övriga STI: Chlamydia trachomatis, Neisseria gonorrhoeae, HIV, syfilis.
Behandling
- Metronidazol 2 g som engångsdos peroralt, eller 400–500 mg x 2 i 7 dagar.
- Tinidazol är likvärdigt och tolereras ofta bättre.
- Sexualpartner ska ALLTID behandlas samtidigt, oavsett symtom och provsvar — annars sker återsmitta.
- Avstå från samlag tills båda parter fullföljt behandlingen och är symtomfria.
- Undvik alkohol under och 24–72 timmar efter behandling på grund av disulfiramliknande reaktion.
- Metronidazol kan användas under graviditet; lokalbehandling är otillräcklig eftersom parasiten även sitter i uretra och paraurethrala körtlar.
- Vid terapisvikt: överväg reinfektion eller nitroimidazolresistens — höjd dos eller förlängd kur.
Klinisk pärla
Lokal behandling med metronidazolgel botar inte trikomoniasis, till skillnad från bakteriell vaginos. Parasiten koloniserar även uretra och Skenes körtlar som inte nås av lokalbehandling — systemisk behandling krävs alltid.
Tenta-fokus
Skilj de tre vanliga flytningsorsakerna: trikomoniasis (skummig gulgrön flytning, pH >4,5, rörliga flagellater, jordgubbscervix), bakteriell vaginos (grågrå flytning, pH >4,5, clue cells, ingen inflammation) och vulvovaginal candidos (vit grynig flytning, pH normalt <4,5, hyfer och jästceller). Kom också ihåg partnerbehandling och den ökade HIV-transmissionsrisken.
Kopplingar
- Trichomonas vaginalis — agens
- Metronidazol — förstahandsbehandling
- Bakteriell vaginos — vanlig samtidig och differentialdiagnos
- Sexuellt överförbar infektion — smittvägen och partnerspårning
- HIV — ökad transmissionsrisk vid trikomoniasis
- Jordgubbscervix — det patognomona statusfyndet